29.4.08

Baka bullar - ingen barnlek


Så här ser det ut på min bänk just nu. Eftersom jag ska åka till Åre imorgon fick jag ett il att jag skulle baka bullar och ta med mig till alla soliga utflykter. Grejen är att jag inte har bakat bullar på ungefär 10 år eftersom jag minns att det är så bökigt och tar så lång tid. Och guess what - det stämmer!

Jag började vid fem och höll på ganska precis till klockan nio och med undantag för lite middag under första jäsningen så jobbade jag utan paus med att få klart dem (och får nu stressa som en tok för att hinna packa). Det ska också tilläggas att jag ändrade lite i receptet och plötsligt gjorde fyrdubbel sats vilket ledde till att jag fick dela upp degen i två för att den skulle få plats, och att vissa bullar sen blev så stora att de knappt rymdes i formarna. Nåväl, förhoppningsvis kommer smakupplevelsen att vara värd det digra arbetet...

Får det lov att vara en banan?

Idag hittade jag en rolig sak på favoritaffären Backmans. Det var pappersmasker med lite olika motiv och jag föll för denna med banankorgar på huvudet. Bortsett från att blicken är lite frånvarande så tycker jag den passade ganska bra in på mig. Det roliga är dock att på det högra ögat sett härifrån så är det min pupill som blänker, medan det är ett målat blänk på det vänstra ögat. Detta resulterar i att jag ser något skevögd ut, då blänket oftast brukar hamna på samma ställe på båda ögonen. Men men, om det är någon som är sugen på en banan så är det bara att ta för sig.

28.4.08

Fina Sofia






Förra söndagen hade jag det stora nöjet att få hänga en snabbis med min kära vän Sofia som var på blixtvisit i Umeå. Jag tog med mig kameran och passade på att fota hennes snygga uppenbarelse nere vid älven och efter lite strövande hamnade vi också vid statskyrkans portar.

Det är så kul att få ta lite bilder på folk där man är lite mer fokuserad på att verkligen försöka ta bra bilder, snarare än att ta ett snapshot på lite folk i en soffa. Sofia var en underbar modell men som vanligt har jag lite för höga krav på mig själv och ville att bilderna skulle bli av modemagasinskvalitet. Nu när jag tittar på dem en vecka senare så känner jag mig mer nöjd än förra veckan, men övning och bättre objektiv skulle inte skada... Katten bland hermelinerna är bild nummer två som jag bara tyckte hade så härliga komiska kvaliteter, jag älskar den schyssta posen i kontrast till den ståtliga arkitekturen.

Hurtiga och ohurtiga

Vissa i min familj kan se ut så här ibland, men jag kan ge er en ledtråd och säga att det aldrig är jag.

Min nya syster?

Just ja, på tal om att missta mig för olika saker så var nog det roligaste förra veckan. Då kom en lärare fram till mig när jag satt vid en dator i personalrummet och frågade om jag var syster till tv-kocken Leila. Hon har tydligen en syster som bor i Västerbottenstrakten någonstans, så det var därför personen tänkte att det skulle kunna vara så. Det är några andra som tidigare har tyckt att jag är lik henne, men att vi skulle vara systrar var en ny grej. Hur som helst så tycker jag hon är söt som en pralin, så varje litet uns av påstådd likhet ser jag som en bonus här i tillvaron.

Bild från recept.nu

En fråga om ålder

Idag blev jag lustigt nog misstagen för att vara 16 år av flera olika personer. Först stötte jag på två tyska elever jag har som jag inte haft så många gånger än. De kände först inte igen mig och sa att jag såg ut som en flicka idag. De pekade på min rosa t-shirt som stack fram under huvtröjan och på mina rosa örhängen och sa att de trodde jag var 16 år.

Därefter råkade jag låsa in min nyckel i arbetsrummet och gick till min kollegas lektion på IVIK (svenska för invandrarungdomar) för att låna hennes. Medan jag var där inne fick jag säga vad jag hette, skriva det på tavlan, samt svara på några andra frågor. En av dem var hur gammal jag var och när jag sa 27 år så sa personen att han trodde att jag var 16 år. Som lärare vill man förstås se myndig och seriös ut, men eftersom jag börjar få lite åldersnoja så är jag ändå rätt nöjd (även om jag på intet vis ser så ung ut). Som en extra bonus hann jag få ett frieri också innan jag gick tillbaka till arbetsrummet. Det är sånt som kan förgylla ens dag, när man är lärare.

27.4.08

Objektivköpandets vara eller inte vara

Nu sen jag blivit med systemkamera så sitter jag och drömmer om fantastiska objektiv. För det är ju inte som att allt är klappat och klart med objektivet som följer med kameran. Man vill ha objektiv i olika längder för olika syften och helst ska de alla vara ytterst ljuskänsliga (vilket såklart gör dem mycket dyrare). Pappas kollega ska åka till USA i veckan och då ska pappa beställa ett 50mm/1.4 åt mig, ett sånt som jag just nu lånar av pappa. Det är helt sanslöst billigt med tanke på hur bra det är och det är precis ett sånt som jag behöver för att exempelvis kunna ta bra bilder på småsaker inomhus.

Men sen såg jag även objektivet här ovan, ett lyxigt telezoom på 50-135/2.8 för det facila priset av 8335 kr på Cyberphoto.se, men endast ca 4800 kr om man köper det i USA. Det är lätt att bli snärjd av hur mycket billigare det är i Sverige, men det är nästan lika dyrt som en ny dator och det kommer att få gå före, eftersom min nuvarande börjar bli lite medelålders och tycker det är jobbigt när jag kör Photoshop och andra favoritprogram. Ack, lyxkonsumtionens snåriga villostigar.

26.4.08

Bokmuggar


De verkar ha öppnat ett nytt café i Umeå med en litterär touch. Det hette något i stil med bokcafé och i skyltfönstret fanns det förutom en mängd rättvisemärkta produkter dessa underbara bok-muggar med motiv från bokförlaget Penguins utgåvor. En Stolthet och fördom i lila vore ju inte helt fel, men man får nog ta den färgen som boken har antar jag. Hur som helst måste jag gå in dit någon dag och titta.

25.4.08

Ett mecka för älskare av söta prylar

Eftersom jag alltid hoppar av vid E4:an på eftermiddagarna har jag ett guldläge att gå in på min favoritaffär Backmans. Annars ligger den ju rätt långt bort från den vanliga stadsrundan, men nu är det perfekt att insupa lite charmerande inredning och dekadenta detaljer. Det är en sån där affär som är mer en upplevelse än en affär, full till bristningsgränsen av både vintage och nytt och allt i en salig blandning. I första rummet lutar dessutom hela golvet så att jag blir yr och knappt kan hålla balansen, men vad gör väl det när man får ta in allt underbart som finns där...

Idag kunde jag inte hålla mig från att köpa en fullkomligt onödig men ack så vacker sak. En kotte (eller ett ekollon snarare) i något som kallas fattigmanssilver. Det är glas som är målat med silver på insidan och det ser så väldigt fint ut tycker jag. Än så länge har jag inte bestämt hur jag ska använda denna prydnadssak, men den får ligga i fönstret och vara fin tills vidare.

24.4.08

Sju sorters kakor


Ikväll blev jag desperat sugen på choklad och svängde ihop Märtas skurna chokladkakor från Sju sorters kakor. Eftersom smöret skulle blandas i kallt så orkade jag inte stå och greja med elvispen utan använde min söta matberedare, vilket fungerade utmärkt. Ser ni hur praktisk den är också då den bara tar utrymme på höjden och inte ockuperar hela bänken.

En Edith från Shanghai

Igår kom det en Edith hem till mig, ända från Kina. Den är som ni kanske förstår inte helt genuin, men jag tycker den är jättefin ändå. Lagom storlek, fin modell och bara allmänt chic. Tack pappa!

23.4.08

Hunden i fönstret

Åh, jag såg just en så fin bild på Manne i mammas blogg. Man kan undra om han tror att han är en katt, för hundar ligger väl inte så ofta på fönsterbrädor heller?

Valpglädje

Åh, mamma skickade en länk till en hunduppfödare i Luleå som har dansksvenska gårdshundar och de har fått en massa valpar. Gå in och titta och förundras över hur makalöst söta de är. Det får mig att minnas hur söt Manne var som valp (han är ju söt nu också förstås, men valpar är ju ändå alltid sötast). Mamma vill ha Raija med de rynkiga benen, själv tror jag att jag väljer Siri (som ser ut som en liten isbjörn).

21.4.08

Trött

Idag skulle jag på en grej klockan 19 så jag orkade inte åka hem mellan utan stannade kvar på stan när jag kom in med Nordmalingsbussen vid 17-tiden. Det är helt sjukt hur trött man blir av det här med heltidsjobb kan jag bara säga. Jag kom hem kring 21.40 och då har jag hunnit duscha, fixa lunchlåda till imorgon (det är leverbiff i matsalen och det äter jag bara inte) och titta runt lite på internet. Nu är det dags för sängen och jag får gå och lägga mig med vetskapen om att lite samma sak gäller imorgon, fast då kommer jag i alla fall att åka hem innan jag ska bort igen. Livet som ansvarsfull vuxen är ibland ganska mycket all work and no play...

20.4.08

En oförskämt vacker kamera


Morfar hade en Rolleiflex som mamma nu har (och som jag fotade när hon var här för några veckor sen). Är den inte outsägligt vacker, så säg. Jag älskar min nya systemdigitalkamera, men den kan ju inte direkt tävla med denna när det gäller det utseendemässiga...

Jag försökte föreställa mig hur morfar såg ut när han gick runt och fotade med denna och det kändes som en typiskt snygg syn. Mamma sa då att det fanns kort på just det och jag måste se till att försöka hitta något sådant.

Rosa presenter

Igår fick jag en hemleverans med paket från Anna i södra Sverige och det var supersöta rosa muffinsformar samt denna helt underbara kanna. När jag öppnade det här paketet så bara pep jag av lycka över vackerheten. Jag lät vattnet koka på spisen och började genast fota den istället, det är kärlek det. Tack så mycket för de underbara presenterna, kära du!


19.4.08

"Karl-Oskar, jag tyar inte mer"


Det här är två sidor ur en otroligt rolig bok som heter 80 romaner för dig som har bråttom. Det är liksom korta sammanfattningar i serieform och de är väldigt humoristiskt gjorda. Här ovan är två som jag fotade med mobilkameran på jobbet, är de inte underbara så säg.

Morgonstund har guld i mund

Jaha, nu när jag har vant mig att kliva upp tidigt på morgonen så vaknar jag förstås tidigt på helgen också. Klockan 07.00 vaknade jag första gången och sen har jag halvsovit fram till 08.20 då jag inte orkade ligga kvar i sängen längre. Det kan ju kännas lite tråkigt att inte kunna riktigt sova ut, men å andra sidan så blir man ju mer effektiv på det här sättet. Jag håller på att se slutet på Sällskapsresan som jag inte orkade se klart igår kväll och jag tänkte hinna vattna min orkidé också, vilket verkar vara lite av ett projekt.

Ryktet säger också att det ska vara 10 grader varmt och strålande sol idag så jag tänker vara ute så mycket som möjligt för att fräscha på min look lite. Inledningsvis blir det nog en lång promenad med kamera men sen får jag väl krypa ut på mitt tak och sitta då jag varken har balkong eller terass...

17.4.08

Sydafrikansk powersång i Nordmaling

Idag hade vi besök på skolan av Cape Town Opera, en kör från Sydafrika som just nu gör någon form av gästspel på Norrlandsoperan. De var otroligt duktiga och det var en riktig powerföreställning med en blandning av opera, musikallåtar och traditionella afrikanska sånger. De afrikanska sångerna sjöngs bland annat på xhosa, vilket ju är ett språk med klickljud (nu lät det som att det är en helt självklar grej, men jag råkar veta detta eftersom en av uppsatserna i min opponentsgrupp för några veckor sen handlade om Sydafrika och xhosa). Eftersom föreställningen var på en högstadieskola var delar av publiken förstås tvungna att prova klicka lite själva, men jag antar att kören förstod att det inte skulle vara samma sak att uppträda framför en publik på Norrlandsoperan som för skolelever.

Sista låten de körde var den här som låter som "nej se pappas katt satt och koka saft", ni vet den som är med i reklamen för burkpantning och den var extra populär. Det var faktiskt en person som sa att det var den här kören som är med i den reklamfilmen, men jag vet inte om det är så. Alltsammans var i alla fall väldigt maffigt och bra.

15.4.08

Morgonrutiner

Nu har jag pendlat i ungefär två veckor och det är lite lustigt hur lika alla morgnar är. Jag tycker mig ha ganska gott om tid när jag håller på göra mig redo för att åka hemifrån, men på något sätt springer tiden alltid iväg där i slutet så att jag får stressa som en tok. Panikstressen i kombination med en gammal och lite trög cykel samt att det är uppförsbacke nästan hela vägen till sjukhuset gör att jag flåsar på ganska bra när jag cyklar. Jag brukar faktiskt försöka tvinga mig själv att andas lite mindre när jag kommer ikapp folk som går eller möter någon på cykel bara för att det känns så pinsamt att verka helt otränad... Nåväl. När jag kommit fram till busshållplatsen går jag och hämtar en Metro om jag har gott om tid (på grund av stressandet kommer jag ofta fram med några minuters marginal trots allt) eller (vilket händer mindre ofta) så kastar jag mig hejvilt mellan bussar och bilar för att nå fram till hållplatsen och kunna säga åt busschauffören att vänta medan jag låser cykeln.

Vid busshållplatsen ser jag samma människor varje morgon och hittills har det bara varit tre olika chaufförer som har kört. Samma människor hoppar av på samma stationer längs vägen och jag äter för den delen samma frukost varje morgon på bussen. Men det är ganska skönt ändå med fasta rutiner, vi blir som en liten osynlig gemenskap. Och så säger vi alla hejdå till busschauffören när vi går av bussen i Nordmaling, vi är ju lite artiga här uppe i Västerbotten, faktiskt.

13.4.08

Filmsöndag

Idag har varit min första riktigt slappa dag på jag vet inte hur länge. Eftersom jag jobbade som assistent förra helgen blev det 11 dagars heltidsarbete på raken, vilket är rätt uttröttande. Igår var jag visserligen ledig, men då fixade jag för fikat och grejade hela dagen med handling, städning och bakning. Idag däremot har jag bara tagit det lugnt och njutit av att vara helt ledig.

Jag har bland annat förgyllt dagen med att se film. Det blev de tre kostymdramerna Emma, Gosford Park och Förnuft och känsla, perfekt med Jane Austen samt mordgåtor på brittiska herrgårdar under lata söndagar som denna. Spana också in Emma Thompsons roliga tal när hon fick en Golden Globe för bästa Screenplay. Hon skrev ihop ett tal som innehöll vad hon trodde Jane Austen skulle tycka om evenemanget och det är både fyndigt och mycket roligare än tacktal normalt brukar vara.

Falsklarm om våren igen

Igår trodde jag att vädret äntligen vänt och att det skulle bli vår, det var 5,6 grader varmt och strålande solsken. Jag tog kameran med mig på min tur ner till Strömpilen och fotade bland annat dessa små videkissar. Tyvärr varade inte vårkänslan länge, idag har det snöat hela dagen och temperaturen har sjunkit under noll igen så allt stannar kvar. Jag kan inte ens med ord beskriva hur less jag är på att vintern aldrig vill ge med sig!

Skir romantik i rosa och vitt





Igår hade jag några vänner över på fika för att fira födelsedag och examen. Av Elina och Sofia fick jag denna helt underbara rosa orkidé. Jag har aldrig vågat köpa någon orkidé själv, av rädsla för att jag ska råka ha i hjäl den. Nu när en sån här vackerhet har anförtrotts mig måste jag sätta mig in i hur de ska skötas och, om nödvändigt, lägga in påminnelser i mobilen för vattning och dylikt.

De hade verkligen valt ett mycket vackert exemplar också, motiveringen var att just denna var särskilt fotogenisk och att det var bra då de visste att jag skulle vilja fotografera den. Bra med vänner som känner en väl... En särskild guldstjärna också till valet av kruka, det är en vit kruka med spetsmönster i relief. Alltsammans andas skir romantik på det mest perfekta sätt.

En glimt av Nordmaling

Än så länge har jag inte sett så mycket av min nya jobbstad (eller det är väl mer ett samhälle kanske), men det finns många söta trähus och dessa två är mina favoriter som jag fotade med mobilkameran på vägen till busshållplatsen häromdagen.

Näslunds konditori med en underbart söta skylten. Jag har inte fikat något här än, men jag tänker se till att göra det någon dag.

Den spektakulära villan mittemot min busshållplats. Ser den inte ut som ett landshövdingsresidens eller något liknande? Jag tror att det bor två familjer här, då de har två brevlådor, men ändå. Jag skulle inte säga nej till att äga ett hus som detta. Jag vill också ha ett hus med pelare och en liten balkong ovanför entrén.

12.4.08

Färgglada tulpaner

Idag ringde de från Lupins blommor och sa att de skulle komma förbi med en blombukett. Jag cyklar alltid förbi den blomaffären på vägen in till stan och tänker på professor Lupin i Harry Potter varje gång. I alla fall så kom ett äldre blombud förbi med en jättefin vårbukett med olikfärgade tulpaner och utslagna videkvistar från mamma och Björn. Tack så mycket, sötisar!




10.4.08

Helt klar! (och det är sant den här gången)

Nu har jag äntligen blivit helt klar med det allra sista på min uppsats. Det har ju varit en ytterst segdragen historia med många falsklarm om effektivitet och nu på slutet har det varit många "nu är jag klar men ändå inte"-milstolpar. Men den här gången är jag verkligen helt, komplett klar. Tanken var ju att man efter opponeringen skulle andas in texten och verkligen fila på alla formuleringar och sånt tills man kommit så nära perfektion man kan komma. Detta har jag inte alls orkat med då jag jobbat heltid sen några dagar efter opponeringen.

Jag har försökt fiffa till lite här och där, men i ärlighetens namn har jag inte orkat göra några riktiga djupgenomläsningar med rödpennan i högsta hugg. Istället har jag ägnat mig åt att föra in lite sista minuten-Bourdieu och trycka lite mer på klassperspektivet i hur ungdomar väljer till gymnasiet. Men nu får det helt enkelt vara bra. Jag tänker inte reflektera en enda minut mer över den här uppsatsen nu och ni kan ju tänka er hur skönt det känns. Nu är jag äntligen helt färdig med min lärarutbildning och 6,5 års universitetsstudier är till ända. Puh, jag är lite för utmattad just nu för att jubla, men glädjen är stor. Nu är det bara kvar att ansöka om och få ut sin examen, något som jag hört kan vara ett nog så stort aber. Men det är ett annat problem till en annan dag.

9.4.08

Vart tog fritiden vägen?

Det är egentligen sängdags nu sen ett litet tag tillbaka, men jag måste ändå se till att skriva en ordentlig blogg-post någon gång. Det är ju otroligt ansträngande att jobba heltid, speciellt när man är van att ha oceaner av fritid till sitt förfogande. Men samtidigt så är det roligt, jag älskar att vara lärare och att få styra upp saker, vara kreativ, ta ansvar, hålla koll och att få uppmuntra eleverna och hjälpa dem att lära sig nya saker.

Men ändå, det är en riktig chock att inse att all fritid jag har är ungefär fem timmar om dagen. Det kommer säkert att kännas bättre längre fram i livet när jag har vant mig vid det här, men just nu undrar jag verkligen hur jag ska få in allt jag vill göra i form av alla vänner (både live-träffar och telefontid med dem som bor långt bort), fotografering, handla, laga mat och för den delen bara vila. För det sistnämnda är också en nödvändig del av kvällen då jag ju inte direkt är fräsch som en nyponros när jag kommer hem från jobbet. Men det är väl ett livsmysterium att knäcka, alternativt så får man lov att lära sig att gilla läget. Mest kanske det sistnämnda.

Solsken var det, en gång i tiden

Sånt här underbart solskensväder var det för två veckor sedan. Jag skulle ju inte prata mer om vädret, men jag måste ändå få säga att det fortfarande är snöstorm här. Snöstorm i mitten av april! Och flera centimeter snö samt väldigt kallt, inte så mycket i grader men tyfonvarningen gör sitt till för att sänka temperaturen.



7.4.08

Väderleksobservationer

Observation nummer 1: Nu är det snöstorm ute! Här kan man verkligen tala om aprilväder; precis när jag var säker på att våren ändå var på väg - efter falsklarm på falsklarm - så kommer det här. Jag hoppas sannerligen att snön är ett kort interludium, för nu är jag otroligt less på det här vädret.

Observation nummer 2: Det här tycks utvecklas till en väderobservations-blogg. Det måste bero på att jag numer är för utmattad av heltidsjobb och annat för att filosofera över djupare saker. Men jag ska försöka slita min uppmärksamhet från det, för varje svensk, så intressanta ämnet väderlek till något mer rafflande, jag lovar.

5.4.08

Brandgula krokusar


Efter lite hängande i blomrabatterna runt sjukhusets äldre byggnade tog jag igår dessa krokusbilder. Ett smart sätt att få bilder från de vinklar man vill (utan att ligga på knä i rabatterna i nya stuprörsjeans) är att hålla ner kameran och försiktigt känna av fokus innan man trycker. Det blir ju inte alltid bra men då kan man prova några olika vinklar och se vad som blir fint. Den övre bilden fotade jag på detta sätt och efter bland annat en bild på jorden och en på två kronblad fick jag denna.

4.4.08

Gyllene löv i sjukhusparken





Jag var på en härlig långpromenad i eftermiddags med kameran i händerna och Harry Potter i iPoden. Eller det var härligt från början då solen sken, men sen blev det plötsligt molnigt, kallt och blåsigt. Men jag tog massor av bilder i alla fall. Fast en problematik som har uppenbarat sig är att sen jag kalibrerade min datorskärm förra veckan så ser inte fotografierna likadana ut i Photoshop som i förhandsgranskaren. Det är rätt problematiskt, för jag vet inte vad som är "det rätta", hur det ser ut för andra och hur man ska göra för att åtgärda problemet. Som det var nu fick jag vara väldigt försiktig när jag redigerade bilden eftersom den var mycket mer färgstark och upplyst i utforskaren.

Nåväl, här är några bilder på ett träd som jag blev oerhört fascinerad av. Löven växte liksom direkt på grenarna, vilket jag tyckte var väldigt vackert. Jag fick en japansk känsla av det hela och eftersom jag inte har något zoomobjektiv än så fick jag kliva in i trädet för att komma riktigt nära och kunna ta de bilder jag ville. Efter ett tag upptäckte jag någon som stirrade på mig genom fönstret på läkarvillan, men det är sånt som händer när man är ute på fotosafari. Jag börjar bli bättre och bättre på att inte bry mig i nyfikna åskådare.

Trött men nöjd

Äntligen fredag! Den första jobbveckan är över och man kan väl säga som så att det är väldigt intensivt att jobba heltid - särskilt när man pendlar 11 mil om dagen med buss. De flesta dagar i veckan har jag gått hemifrån 06.55 och kommit hem omkring 17.15 och av det är 2 timmar och 40 minuter transporttid. Men eftersom situationen är som den är så försöker jag att se så positivt som möjligt på det. På morgonbussen äter jag mackor och sminkar mig (lite löjligt, jag vet - men det sparar tid) och på vägen hem är det rätt skönt att sitta och läsa eller lyssna på en ljudbok och vila ögonen. Idag tyckte min kollega att jag skulle åka hem tidigare och återhämta mig lite eftersom det är så intensivt att börja på ett nytt jobb. Härligt nog lyser solen så jag tänkte ta en fotopromenad, den första på en vecka. Sen måste jag försöka vila lite grann eftersom jag ska jobba som assistent i helgen, den sista turligt nog (då heltid räcker alldeles utomordentligt väl för att bli utmattad).

Själva jobbet fungerar bra, även om det är mycket nytt att ta in. Det som är det roligaste är själva grejen att få vara en "riktig lärare" med allt vad det innebär av egen undervisning, planering, kreativt tänkande och ledarskapsroll. En fiffig sak är att vi lärare får äta gratis i matsalen om vi håller lite ordning (typ säger till elever som har keps/ytterkläder på sig) och sitter max två lärare vid varje bord. Det är otroligt smidigt, för då slipper jag göra så mycket mat hemma och mecka med matlådor.

1.4.08

Första dagen som en working girl

Ojojoj så trött jag är. Det tär helt klart enormt mycket på krafterna att vara en working girl. Fast det är ändå väldigt roligt och jag tror det kommer att vara värt det. De har varit så välkomnande och gulliga på min nya arbetsplats och mina elever var väldigt snälla och välartade också. Det jobbigaste just nu är att komma in i det här med att gå upp klockan 06.00 på morgonen, det är liksom ett psykologiskt hinder där. Fast jag ska förbereda smörgåsar och sånt alldeles strax så att det går smidigt imorgon bitti. Ok, tröttheten håller på att vinna kampen nu, jag får ge en mer utförlig rapport imorgon.

Kanske du gillar:

Related Posts with Thumbnails