Om sonettens vara

Titta här så roligt, jag har skrivit en sonett med hjälp av DN:s sonettmaskin. Eftersom jag läst litteraturvetenskap så vet jag (som man också ser här) att klassiska sonetter består av två stycken med fyra rader och två stycken med tre rader. Övergången kallas volta och där ska det gärna hända något överraskande.

Chanel och sobelpäls

Ooh, så otroligt glamouröst och vackert! Jag har precis avslutat min städkväll med att bild-googla make up från Chanel och Dior, mycket passande.

När du blir vankelmodig angående onyttigheter

Detta var ett ljuvligt bra sätt att resonera kring om man alltid bör äta enbart fullkorn och råris, och framför allt avstå från saker som godis, pommes frites, glass och andra smarrigheter.

Luke: Thank you. I'll let you get back to taking five years off your life.
Lorelai: Mm, yeah. They were the five years where I would have been wearing fuschia lipstick way beyond my lip line, so I wouldn't want them anyhow.

Bild från Oui, Three Queens

Misslyckas det får jag gifta mig rikt istället

Jag har tänkt lite mer på det här med högstadiepraktiken. Först kände jag mig helt förskräckt, speciellt eftersom jag fick höra av några klasskompisar att det var en problemskola med mobbning och låg utbildningsnivå. Men jag tror ändå att jag har hamnat där av någon anledning och jag kommer definitivt att lära mig massor om hur själva lärarjobbet är.

Jag kom att tänka på en rad ur Frank Sinatras New York, New York: "If I can make it there, I'll make it anywhere". Det är ju lite så det är; högstadiet är ju så wild & crazy som det kan bli och kan jag inkorporera djungelns lag i ryggraden så kommer jag att klara mig var jag än hamnar sen. Jag kanske får anamma lite av tiger- och leopardtrenden som råder just nu i modet för att visa lantortskidsen att jag både är city-chic och uppdaterad på djungelns lagar. Grejen är att jag tror att dessa gangsters kan lukta sig till rädsla och osäkerhet, så innan jag går in i klassrummet gäller det att upprepa besvärjelser av typen "jag kan undervisa, jag är inte rädd" och "det som inte dödar härdar".

Fler gulliga getingar

Bilden med George och getingen fick mig att tänka på den här bilden som är min favorit bland Anne Geddes cutesie-bilder av barn med olika props. Det är en sån fantastisk variation på vad de pysslar med de små liven, en gråter, en ser nyfiket på vad de andra gör, en ser livrädd ut och så min personliga favorit: getingen längst ner som lagt sig bekvämt till rätta och vilar tills allt är över.

Bild från Anne Geddes

The holidays, she believed, were no time to exercise restraint

Här kommer lite huslig lycka från Anne Taintor, skaparen av dessa magnifikt söta och smarta bilder. Vintervädret till ära bloggar jag in två bilder med jultema också.




Bilder från Allposters

Hey there, little bee

Det här var morgonens roligaste bild: George W. Bush och en livrädd liten geting.

Bild från Aftonbladet

Tango de luxe

På aftonbladet läser jag att man kan dansa djärv elektro-tango och jag känner mig väldigt peppad. Min dramatiska ådra gillar allt som är djärvt och... liksom va-va-voom: klackarna som stampar i golvet, de framåtsträckta armarna som ställer in siktet och så blicken, den där blicken som kan skrämma slag på vilken härdad person som helst.

Bild från Michael Sattler

Miss Moa och miss Marilyn

Hela eftermiddagen idag har jag haft ett underbart kompishäng med min nästankusin Anna. Vi började i Humanisthuset, vår andliga hemvist, och hängde där vid ett bord ända tills vi upptäckte att de hade stängt av alla toaletter i hela huset på grund av någon vattenläcka mellan universitetet och Mariehem. Eftersom vi båda behövde gå på toa övergick vi till att hänga i Samhällsvetarhuset istället, men det är inte på långa vägar lika mysigt. Jag fick en fin present av Anna också, ett block med the fabulous miss Marilyn på - mycket snajsigt! Det kan jag ha när jag ska anteckna saker på praktiken så alla förstår att jag är en glamourös lärarstudent.

Sista dagen på Ck1

Oj, vilken maratondag detta har varit! Hela förmiddagen har varit vigd åt opponering av VFU-rapporterna. Vi satt ovanför Röda rummet, i något slags grupparbetesutrymme som jag aldrig tidigare vetat existerade. När vi skulle ta fikarast var grejen att man ju inte får ta in kaffe i biblioteket (och man kan bara komma till det rummet genom att gå via biblioteket). Jag köpte (ja, så snåla är de på fiket) ett lock till kaffekoppen och höll en servett lite listigt över den när jag i snabb men inte överdriven hastighet tog mig genom biblioteket och jag lyckades utan problem. En annan i min grupp däremot blev stoppad och fick dricka sitt kaffe utanför biblioteket.

När vi återsamlades igen efter opponeringen skulle vår gulliga lärare Gunnar sammanfatta kursen lite och prata lite om VFU: som kommer. Han sa att vissa saker vi kommer att uppleva ute på skolorna går kanske att skriva om i en rapport medan annat sätter sig mer i hjärtat och det kanske går bättre att uttrycka i en dikt eller om man plockar fram gitarren. Det var lite sött, jag såg honom framför mig när han satt och med eftertänksam min komponerade ett VFU-relaterat musikstycke.