I Olofsfors fanns det en glashytta, en smedja, ett konstgalleri, en tyg- och garnaffär samt en lerstudio. Här är några bilder på det vi stötte på.
Kvinnan som drev glashyttan var gift med smeden så hon sålde bådas saker i sin affär. Det fanns många kreativa glasgrejer samt många maffiga smidesgrejer. Det finaste var en gigantisk, smidd skål med en polerad rand längst upp där hon hade graverat en text. Den kostade icke så blygsamma 19 000 kr, men samtidigt så var det uppenbart att den hade tagit riktigt lång tid att göra.
Man kunde också köpa handblåsta glaskulor. Jag gillade hattasken skarpt!
Det vackra solljuset sken in genom fönstret. Utanför kan man ana vår Volvo V70, som visade sig vara mycket praktisk när det gällde att stuva in fem vuxna för en halvlång resa - alla satt relativt bekvämt! Vi bytte ju bil i slutet av hösten, men jag har nog aldrig presenterat den nya ordentligt här på bloggen.
I konstgalleriet fanns bilder av äpplen, jag gillade hur fönstret och solljuset ramade in bilderna. Ljuset kommer inte alls fram här i webbläsaren, eftersom det bara är Photoshop som är kopplat till de kalibrerade inställningarna. Synd men sant.
Lergrova kallades lerkonstnärens ateljé och shop. Utanför hade hon en slags anslagstavla bakom glas där denna lilla kreativa visitkortsupphängning fanns.
...
In Olofsfors there were several creative places like a glass blower's studio/shop, a smithy, a yarn and fabric shop, an art gallery and a clay studio/shop. The girl that run the glass blower's studio/shop was married to the blacksmith so she sold many of his products too. The coolest one was a huge bowl that he had made, that had a polished stripe around the top - where she had engraved the words from a poem. It cost 19 000 swedish crowns, which is about $2600! The price was astronomical, but on the other hand there was a lot of iron not to mention work hours that had gone into it.
I liked the light that shone in through the windows. On the top window photo you can spot our car in the background, something as super Swedish as a Volvo V70! On the next window photo you can see some of the paintings that were in the art gallery. I just love how they were framed by the windows and the light... Speaking of said light, it's not as apparant when you look at the photo in the web reader as in Photoshop, since it's only PS that is connected to the calibrated screen settings. Sad but true. In the last photo you can see a very creative way to hand out your business cards. It was the girl who worked with clay that had hung the little bag behind a glass door, in case you went by and she wasn't there I guess.
Idag letade jag efter en fin bukett i mataffären, men det fanns inget bra. Istället hittade jag en pionbild som jag tog i somras och som bara blev liggande. Inte lika trevligt som en levande bukett, men det får duga. Just denna blev en stor besvikelse, eftersom blommorna aldrig slog ut - de bara liksom torkade. I sommar tänker jag köpa pioner på blomsteraffären istället och hoppas att de fungerar bättre.
