Då var min första VFU-period till ända. Idag har jag varit så himla trött att jag inte riktigt har tagit in så mycket av det som hänt, det var mer bara att flyta med. Dessutom så började jag känna att det räckte med att bara observera, det blir inte så himla kul i längden att bara sitta och titta på. Och då har vi ju ändå bara haft tre av fem dagar, så det känns ju rätt lyxigt faktiskt.
Jag var med om en fantastisk sak den här veckan faktiskt. Jag har haft slut kontanter och inte kommit mig för att åka förbi en bankomat. I tisdags ledde det till att jag fick låna lite pengar av min praktikkompanjon för att köpa kaffe och en chokladmuffin, men jag hade med mig frukt och sånt. Idag däremot hade jag slut mjölk på morgonen så jag fick inte i mig något annat än två klunkar kaffe utan mjölk vilket inte var gott eller bra för min mage, plus att jag hade helt slut frukt eller annat mellanmål. Men det var då det fantastiska inträdde, jag gjorde mig lite beroende av andra människor. Min praktikkompanjon Eva erbjöd mig genast en frukt från hennes digra fruktpåse, så fick jag några kronor av en annan klasskompis så jag kunde köpa lite kaffe på fikapausen på morgonen. Vid lunch fick jag en bulle av samma andra kompis som hade köpt en hel påse på Östras lilla matbutik och sen hade Eva med sig kaffe och pepparkakor till henne och mig som vi fikade på utvärderingen. Helt fantastiskt att känna att man inte måste klara allt själv hela tiden. Nu är det ju inte så att jag tänkte göra det till en vana att vara en snyltare, men bara själva grejen att när det behövs så har man massor av folk som är så himla snälla. Det kändes som en trevlig liten upptäckt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar