Ibland sker det såna där små trevliga vardagsmirakel. Som att upptäcka att en vän är på väg till Maxi precis samtidigt och att man då kan slå följe. Medan jag stod och väntade vid vår mötesplats och plockade gula löv ur min cykelkorg (love it!) så kom dessutom en klasskompis förbi-joggande så vi stod och pratade ett tag. Det är inte klokt så mycket roligare det är att storhandla när man har sällskap.
Jag passade på att verkligen fylla på mina reservoarer av mellanmålsaktiga saker. Jag har haft helt slut på lämpliga saker att äta sådär på kvällen när jag blir hungrig just innan jag ska gå och sova, som ett resultat har jag tre kvällar i rad gått och lagt mig hungrig och därför gått ner ett kilo i vikt. Det är ju en bra bieffekt förstås, men det är bättre att vara mätt, alltid. Men nu, nu har jag fem Risifrutti, massor med bananer och äpplen och mjukbröd hemma, så nu går det nästan inte att vara hungrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar