Dagen vi fyndade en gratis skänk

I tisdags, sista dagen på min semester, hade vi en utrensning i lägenheten. Detta både för att få plats med alla fina bröllopspresenter och för att det verkligen behövdes i största allmänhet. Sakerna packades in i bilen och vi åkte till återvinningen på Gimonäs. När vi nästan var klara såg jag hur en man bar ut en skänk ur ett släp och jag frågade Martin om han trodde den skulle kastas. Snabbt som attan gick vi över och frågade och mycket riktigt skulle den slängas bort. Vi frågade om vi fick ta den och han tyckte bara att det var kul om den kunde komma till användning. Nu var det bara så att den inte fick plats i bakluckan på vår bil, men turligt nog kunde Martins föräldrar komma och hjälpa oss.

Så här ser den i alla fall ut, fast de söta lådorna med beslag var redan utlyfta när jag kom på att vi måste ta en före-bild (med Martins mobilkamera, så de är väldigt oestetiska). Vi körde den nämligen till Martins föräldrar eftersom den behövde en del uppfräschning.

Idag har vi ägnat drygt fyra timmar åt att skrapa bort färg. Det var ett tjockt vitt lager över ett knallblått och under det någon form av grundfärg som troligen var linoljebaserad (och därmed kladdig). Vi turades om att blåsa med värmepistol och att skrapa och särskilt det understa lagret var lite meckigt att få bort. När vi väl hade skrapat och värmt i omgångar så framträdde det vackra träet och det var trösten för allt målarfärgsdamm som vi fick i ögonen och de ömmande handlederna. Om några timmars skrapning till så är det dags att slipa, spackla, slipa och sen måla.

Det roliga var att vi bara högg skänken i farten, utan att egentligen veta var vi skulle ha den i vår lägenhet, eftersom alla platser liksom är upptagna. Som tur var kom jag under transporten till familjen Staffan på att vi kunde ha den i hallen. Den låga bänk som står där nu är jag mindre förtjust i och det vore perfekt med mer utrymme för vantar och mössor. Det kommer att kräva lite omorganisation och förr eller senare behöver vi en ny helkroppsspegel eftersom den som nu hänger där är alldeles för stor för att hänga bakom skänken, men det känns kul att ha ett projekt att fundera över under hösten. Den söta lilla möbeln kom så att säga som en skänk från ovan.