30.9.07

Mitt nya ofokuserade jag

Det är sällan jag verkligen ligger i soffan och myser medan jag tittar på tv numer. Jag sitter för det mesta och petar med något i datorn samtidigt, oftast fotoredigering. Ikväll tittade jag på Fur: an imaginary portrait of Diane Arbus, fast hade tre pauser - två för inkommande telefonsamtal och en för ett häftigt åskoväder.

Det är lite synd det där ändå, jag kan känna hur jag blir mer och mer som ett bokstavsbarn som inte kan sitta ner och göra en enda sak längre än två minuter. Fast jag tror att det är lite som en ovana faktiskt, en som totalt eskalerat sen tillgången till hela säsonger av favvo-tv-serier ökat. Jag behöver inte titta helt koncentrerat på något jag redan sett (eller något som är lite frivolt, som The Nanny till exempel). Man vänjer sig snabbt med att ha ett slags underhållningsbrus på i bakgrunden och då blir det liksom ansträngande att vara totalt fokuserad i långa stunder. Något att arbeta på kanske.

29.9.07

Höstpromenad med strålande väder

Till min stora lycka så var det vackert väder idag och jag planerade förstås genast in en fotopromenad. Som tur var hade jag med mig två kameror, så att när batteriet i min egen dog nästan på en gång (utan förvarning som vanligt) så kunde jag fota med pappas resten av promenaden. Den hade då typiskt nog en smutsfläck på linsen så att det blev en liten suddig fläck på alla bilder, men för det mesta så märktes det inte så mycket. Man lär så länge man lever helt enkelt.

Här ovan är ett foto från en av Umeås parker. Jag älskar känslan av att träden liksom omsluter en med alla de vackra löven. Höstfärger är bara så underbara.

28.9.07

Illustrator-godis

Här är några exempel på de fabulösa saker Anita lärde mig idag. Vissa av dem ser otroligt avancerade ut men de tar ungefär två minuter att göra. Jag är speciellt förtjust i vaserna med 50-talskänsla och tekoppen med wireframe, jag tycker den ger en så snajsig skisskänsla.





Det slutgiltiga testet och CS3

Nu har den där riktigt vackra och kalla hösten kommit till Umeå, imorse när jag vaknade var det till och med minusgrader ute. Dagen har i övrigt bestått i min praktikbedömning som turligt nog gick väldigt bra. Det var en sån där fullproppad lektion med genomgång, gruppdiskussion, samling, genomgång av ny uppgift och ett försök att inspirera dem genom att visa lite olika typer av papper och produkter. Jag fick mestadels positiv kritik, så det blev en uppmuntrande förmiddag. På eftermiddagen hade min handledare en multimedialektion där eleverna arbetade med olika uppgifter i Photoshop. Eftersom de var så självgående satt jag och min handledare och utbytte tips och trix om Photoshop och Illustrator. Ett perfekt sätt att spendera en fredag eftermiddag!

27.9.07

Skissteknik kräver en hel arsenal av utrustning

Idag har jag haft genomgång i skissteknik, vilket var en upplevelse. På det hela taget gick det bra, men det var förstås mycket svårare att rita i olika perspektiv när jag skulle göra det på en whiteboard än på ett litet papper. Den enorma linjalen flippade lite fram och tillbaka och jag kläckte ur mig saker som "hoppsan, där var min knoge" när jag försökte dra linjerna. Det var ändå roligt, eftersom det blev lite pysselstämning över det hela. Typiskt nog så glömde jag bort linjaler och sudd, vilket förstås är rätt elementärt när det gäller skissande. Men ärligt talat, hur ska man komma ihåg så mycket mer än dator, nätkabel, väska, en rad papper, nycklar, linjal och whiteboardpenna? Och för det andra: hur ska man kunna transportera så mycket mer än så? Jag börjar förstå min gamla högstadielärare i engelska och tyska som gick runt med en kundvagn.

Det är fantastiskt med praktiken eftersom man får hjälp med allting, hur jag ska kunna klara av det här själv i framtiden låter jag vara osagt. Jag har en känsla av att totalt kaos kommer att råda. Eftersom jag är så himla glömsk så kommer jag säkert måsta springa fram och tillbaka mellan klassrummet och mitt kontor minst fem gånger varje lektion, och därmed framstå som en total virrpanna.

26.9.07

Ytterligare ett försök till ostress

Även om det kan vara ganska opraktiskt med ett strömavbrott så är det dels ganska mysigt och ibland också ganska skönt. När möjligheten att se på tv och greja med datorn helt tas ifrån en så är det lättare att tillåta sig själv att bara vara. Jag tände lite fler ljus och lade mig i soffan och bara andades ett tag, vilket var bra för min stressade själ. Dessutom svarade jag på några sms som jag inte har haft tid eller ork att ägna mig åt. Jag gjorde till och med en rensningsattack och slängde gamla meddelanden som inte var viktiga på något sätt. Eftersom dagens moderna mobiltelefoner rymmer så mycket fick jag en slags tillbakablick över min kommunikation de senaste två månaderna och hann även med lite bitterljuv nostalgi över sommaren.

Att bara sitta i mörkret ett tag var nyttigt alltså, fast jag hade faktiskt redan tidigare under kvällen bestämt mig för att sluta hetsa så mycket. Jag är alltid inställd på att följa instruktioner till punkt och pricka och att göra minst det som är föreskrivet. Men jag försöker öva mig nu på att ifrågasätta om allt som verkligen "måste" göras faktiskt är så oomkullrunkeligt. Först tänker man ju alltid det, fast allt beror på vilken inställning man har. Inte så att min nya plan är att bli en slarvmaja som aldrig gör klart något och som är helt opålitlig, men allt måste inte ske på ett enda sätt. Dessutom är det ju så att ett lite mer avslappnat sätt att se på saker och ting gör att man faktiskt har lättare att göra klart det man ska, då den blinda paniken släppt. Plus att det borde göra att jag inte får lika mycket migrän och allmän stressångest och istället kan njuta av att vara ute på praktik, för det är ju hemskt roligt också..

Strömavbrott!

Det har nyss varit en massa dramatik här i form av ett strömavbrott. Inte sådär att kökslampan inte fungerar utan att hela min lägenhet och hela övriga huset är kolsvart. Som tur var så hade jag två små värmeljus tända på soffbordet, annars hade jag nog gripits av panik eftersom jag är så mörkrädd. Lite panikslagen blev jag dock när jag insåg att jag skulle vara tvungen att låsa upp ytterdörren och prova flippa lite på spakarna i proppskåpet utanför dörren. Det känns ju inte som en jätterolig sak att göra precis när man är paranoid som jag och tror att en mördare står och lurar bakom varje hörn. Till sist tog jag mod till mig och öppnade dörren och grejade lite med propparna, men det gjorde förstås ingen skillnad alls.

När jag var ute i trapphuset hörde jag musik från våningen under så jag var tvungen att ta min ljusstake och, likt en lucia, skrida långsamt ner för trappan och knacka på hos min granne. De hade heller inget ljus, men en söt katt vid namn Lucy som passade på att smita iväg en bit. Ingen annan verkade dock vara den agerande typen så jag tog på mig att skrida ner till ytterdörren där hyresvärdens nummer sitter på en anslagstavla. Märkligt nog var jag inte så rädd, det var som att jag flöt runt i en lite alternativ verklighet istället för att traska runt i en väldigt mörk trappa. Till sist var jag inne i lägenheten igen och kunde ringa hyresvärden (klockan 22.05) som pallrade sig hit och nu verkar ha hittat felet, så äventyret är över för den här gången.

Skoltrött?

Jag hade liksom intalat mig själv att den här veckan skulle vara lugnare än den förra (som var en hemsk tentavecka), men det har inte riktigt blivit så. Först och främst är jag fortfarande utmattad av den rivstartande kursen, för att inte tala om den ytterligare utmattning som kommer sig av att komma ut på praktik och planera lektioner och sånt. Idag har jag egentligen mest suttit med på lite olika möten och sånt, men jag blir helt slut ändå. Skolan är faktiskt en väldigt stressig miljö - det är alltid ljud överallt och människor svischar förbi konstant.

Dessutom är jag hemskt stressad över morgondagen och fredagen. Imorgon ska jag hålla genomgång om skissteknik, som jag inte riktigt känner att jag själv behärskar - något som tär en del. Dessutom måste jag planera massor till fredagens lektion (som ska bli bedömd), plus att jag borde skriva ihop mitt VFU-kontrakt innan dess eftersom jag ska prata lite om sånt med min universitetslärare. Egentligen är det ju inte en så stor sak att hålla en lektion, men det är alltid tusen små detaljer att minnas och fredagens lektion är helt makalöst fullpackad. Det är ju fantastiskt bra att ha en handledare som hjälper till med de här sakerna också, men just nu känner jag mig bara så omotiverad att göra något alls. Jag behöver vila upp mig, inte utsätta mig för ytterligare stress.

25.9.07

3 x skor på fjället

I eftermiddags redigerade jag lite gamla bilder och hittade den här godingen. Jag fotade den på Nalovardos (nästan) topp på midsommarafton. Miriam och Kenneth bär svart och vitt, medan jag hade på mig mina kära (och typ sju år gamla) blå adidas-sneakers. Ganska långt från romantiska, fladdrande sommarklänningar och sillmiddagar men ändå hemskt trevligt.

Signe Hasso i spexig pose

En avfotning av ett fabulöst foto som kom i ett fint brev från Linnéa. Det är ett gammalt promotion-foto från en 40-talsfilm. Underbart med vänner som vet precis vad som gör mig glad!

24.9.07

Blogg-lat

Jag är sådär extremt blogg-lat just nu, det känns ansträngande att skriva något alls. När jag kommer hem från skolan/praktiken så slänger jag mig bara i soffan och ser Gilmore Girls, SATC eller The Nanny. Det är som att jag är för trött för att riktigt observera världen omkring mig, eller åtminstone för att skriva om den - vilket är tråkigt då skrivandet är mitt bästa sätt att analysera saker och ting. Fast det är förstås bättre att fokusera sin knapphändiga energi på att leva än på att analysera.

Höstvackerhet

Nu när jag har praktik så cyklar jag genom stan varje dag och det är så otroligt vackert med alla löv i gult och orange som ligger strödda på gräsmattor, trottoarer och grusgångar. För att inte tala om den sublima upplevelsen att cykla längs den björkkantade strandpromenaden när alla träd är höstfärgade. Jag vill hemskt gärna gå på fotosafari men jag har ingen som helst ork under veckorna och då är jag utelämnad åt helgens väder. Mulen himmel gör ju tyvärr inga bra kort. Tills vidare får jag njuta av färgprakten på förra årets höstbilder.

23.9.07

Sommarnostalgi

Idag tittade jag lite på sommarens bilder som jag inte tidigare hade redigerat och hittade två som jag fastnade för. Bollliga maskrosor i fröstadiet och någon slags vitblomstrig buske från vår rabatt hemma. Lite sommarnostalgi mitt bland alla höstlöv alltså.


Hår, toppar och drömmar

Igår fick jag en efterlängtad klippning av min syster och kan äntligen njuta av friss-fria toppar. Sist jag klippte mig var i slutet av maj så det har varit dags ett längre tag - eftersom jag har lockigt hår så har topparna liksom tjorvat ihop sig till små små knutar som jag fått rycka lös. Inte hett alls. Men nu har jag 2 cm kortare, men ack så mycket fräschare hår. Fast jag börjar ärligt talat misstänka att jag inte kan ha så mycket längre hår än så här. Mina hårstrån är väldigt fina och då är det mycket svårare än om man har grövre hårstrån (har jag fått för mig i alla fall). Som vanligt blir jag sugen på att klippa en chic uppklippt page, men eftersom mitt fluffiga hår lätt ser ut som lockig hårboll när det är kortare så får det nog lov att vara som det är just nu.

22.9.07

Bra lördag

Lördagsmorgnar är det bästa jag vet. Känslan när man vaknar och vet att friheten är total är helt oslagbar. Visserligen är det molnigt och tråkigt utomhus och jag har en artikel jag lovat att skriva, men ändå. I eftermiddag ska jag bara slappa och fixa med foton, därefter kommer Malin för stort hårfixnings-event. Jag ska permanenta henne och hon ska klippa av mina risiga toppar (äntligen!). Medan vi fixar med det ska vi se Harry Potter och fenixorden. Kvällen kommer sen att avslutas med att Daniel kommer och då ska vi spela Cluedo och äta nybakta citronmuffins och hembakt bröd. Bättre slapp-lördag än så får man nog leta efter.

21.9.07

Lillkusiner igen

I sommar passade jag även på att fota min söta lillkusin Aron som har de mest underbara blå ögon man kan tänka sig. Det är så roligt att fotografera barn (förutom att de är rätt rörliga då) eftersom det blir så snyggt, de har felfri hy och stora tefatsögon = alla sötpoäng man kan tänka sig. Det här exemplaret ville helst spela fotboll eller badminton dygnets alla vakna timmar, men jag lyckades fånga honom på några bilder innan han ormade sig vidare.



20.9.07

Muskler och horn

Jag ser just nu på den gamla favoriten Beauty & the Beast från Disney och nyss sjöng den muskulöse Gaston en sång om sin egen storhet. Allt rimmar förstås på olika sätt och är allmänt piffigt, men det var två rader som stod ut lite extra: "I've got biceps to spare" och "I use antlers in all my decorating". Vilken man, liksom.

Bild AOL

Det känns bra trots allt

Även om Umeå universitet bestämt sig för att trycka ihop allt innehåll på lärarprogrammet så att man inte ens får en ynka ledig dag efter en mastodonttenta så höll inte min kropp med. Jag vaknade idag med migrän (åter igen) och fick helt enkelt lov att missa första dagen på praktiken. Men det känns ändå bra, jag försöker lära mig att inte stressa och att omvärdera alla tankar och påståenden som har att göra med saker man bara måste göra eller som man inte får missa.

På något sätt har jag liksom inkorporerat tanken om att allt ska ske på ett visst sätt och att det inte ens är tänkbart att misslyckas med något och göra om det senare, men det är ju faktiskt inte sant. Det är viktigast att man mår bra och då får faktiskt alla "ska":n och måsten stå åt sidan. Jag betonar att detta är något jag övar på, inte något jag till fullo behärskar. Men det känns som en nödvändig attityd, speciellt som jag snart kommer att gå in i en ännu mer osäker period när jag går ut skolan till jul. Migränen är i alla fall borta nu och jag ska fira det med att dricka lite mer te och äta vindruvor. Det är såna där små nöjen och stunder som man får njuta av.

19.9.07

Om jag vore läkare...

Jag gjorde nyss ett test på Aftonbladet för att utreda vem jag är i Grey's Anatomy. Inte helt oväntat så blev det Dr Izzie. Vi är kanske inte identiskt lika, men ändå ganska och med tanke på att de andra personerna är rätt speciella så är jag ändå nöjd.

Sista tentan...

Nu är min sista salstenta (för överskådlig tid åtminstone) äntligen över! Jag satt och skrev frenetiskt mellan 9-13 och fick ihop 14 handskrivna sidor på ett papper med litet radavstånd och om inte det jag presterat idag räcker för ett G så vet jag då verkligen inte vad jag ska göra.

De senaste dagarna har jag ju verkligen känt mig hemskt opeppad på det här och förra veckan var jag inte ens säker på att jag skulle orka ta mig samman för att lägga in den där lilla extra växeln som krävs - men på något sätt gick det. Idag när jag läste tentafrågorna så kändes det som att jag ändå skulle kunna svara på alla, det var som att kunskapen ändå hade fastnat. Som tur var erbjöds man på en fråga en rad begrepp att diskutera och där kunde jag välja de begrepp jag kände mig mest bekant med, på en annan fråga skulle man diskutera de för- och nackdelar som två författare pratade om i sina artiklar - även det något som hade fastnat. Första frågan var på ett sätt den värsta eftersom man där skulle tänka på allt man lärt sig under kursen och diskutera det. Total frihet är ju ibland rätt skrämmande eftersom man inte vet vad de vill höra. Men jag tyckte samtidigt att det var bra eftersom jag då kunde lyfta fram alla saker som jag tyckte var viktiga, oavsett vilket kapitel de kom ifrån och det var tur. Så, sammantaget var det en mycket dränerande upplevelse, men jag tror att jag klarade mig (även om man inte ska vara allt för självsäker förstås). Nu är det bara att förbereda sig för anställningssamtalet jag ska gå på i eftermiddag. Perfekt timing, eller hur?

18.9.07

Höstbilder

Idag blev det en liten eftermiddagspromenad med kamera, så här kommer några höstbilder!






TRÖTT!

Jag är så galet trött just nu att jag knappt orkar lyfta ögonlocken - än mindre lyckas med att på ett smart och snitsigt sätt lagra en massa kunskap till morgondagens tenta. Jag vet inte om det är hösten eller det ansträngande tempot, eller kanske båda två, som gör att jag stupar i säng strax efter 22 varje kväll. Samtidigt kan jag ändå inte komma till det där trötthetsstadiet där jag kan somna förrän vanlig tid, så på det hela taget är jag rätt utmattad. Detta trots att jag har lyckats hyfsat bra med att anlägga ett mer sansat perspektiv till allt jag har att göra, vilket borde ha kväst alla tendenser till sömnsvårigheter - då stress är det enda som brukar orsaka dem för mig. Nåväl, imorgon är tortyren över, efter det får jag "vila upp mig" några veckor på praktiken...

17.9.07

Tentaplugg kan vara mysigt också

Idag är det "stanna hemma och plugga"-dag, jag skulle egentligen varit på skolan men jag tror faktiskt att det är mer effektivt ur ett tentaperspektiv att köra på den här strategin. Ute öser regnet ner och det är till och med liksom mörkt fast det är mitt på dagen. Vad passar bättre då än att tända ljus, koka te och mysa i soffan med kursböckerna? Jag har slut värmeljus, men insåg att jag hade några vanliga ljus bakom en gardin och de brinner nu vackert på mitt vardagsrumsbord.

16.9.07

Sorora - what?

Mitt senaste guilty pleasure är tv-serien Greek som handlar om ett coolt/nördigt syskonpar som båda läser vid samma universitet och är med i the greek system, alltså sororities och fraternities. Trots att den livsstilen är mig fullkomligt fjärran och att det sista jag skulle vilja göra är att gå med i en sorority så är jag bara helt uppslukad av serien. Den passar extra bra när man är genomtrött, spegelblank i ögonen och har en känsla av att en förkylning lurar bakom knuten.

Bild från abc

Tentapluggandet har startat på riktigt nu

Nu tycks jag äntligen ha kommit igång på riktigt med tentapluggandet. Jag har ofta svårt att känna det där riktiga drivet förrän det verkligen börjar dra ihop sig till panikstämning - jag säger inte att det är rätt, men det är så det är. De senaste dagarna har jag egentligen mest känt att jag inte orkade engagera mig eftersom det framstod som en alldeles för enorm uppgift att lära mig allt jag behövde, men min nyblivna svåger delade med sig av sin plugg-strategi och den verkade smart. Enligt honom såg det ut som att många av tentafrågorna skulle kunna besvaras om man bara hade lärt sig lite mer om två författare per bok, eftersom många av de tidigare frågorna gick ut på att redogöra för valfria personer, alternativt jämföra dem. Det känns ju helt klart lättare att lära sig om sex personer än om typ 25, så nu har jag nytt hopp och därigenom lite mer motivation.

Just nu har jag tagit paus från Bakhtins dialogicitet för att ta en välbehövlig långpromenad. Det här med att verkligen sätta sig ner och läsa kurslitteratur gör mig nämligen väldigt sömnig och jag behöver kicka igång systemet igen. Under promenaden ska jag försöka fundera lite på vilka områden jag vill utveckla under den kommande praktiken, för det ska jag nämligen lämna in ett PM om imorgon. Säg, är det inte underbart att vara student...

15.9.07

Finbesök och lat lördagskväll

Jag har haft ett dygnslångt besök av Miriam och Kenneth eftersom K läser en distanskurs och skulle ha lektioner i helgen. Jag och Miriam har haft det så himla mysigt medan Kenneth varit på föreläsningar, igår lagade vi lasagne och åt med supergod sallad och i förmiddags såg vi alla fyra delar av Jane Eyre som miniserie (en underbar version!) och drack te. Trevligheterna avslutades med ett delikat besök på den indiska restaurangen Taj Mahal, följt av kaffe på News.

Nu har jag lägenheten för mig själv igen, och hur bra det än är så blir det alltid lite tomt när fina vänner åker igen. Ute regnar det kopiöst och jag sitter och försöker motivera mig själv till att läsa inför onsdagens tenta (jag har ungefär två böcker kvar), men det vill sig liksom bara inte. Jag har lite sån där komma hem från läger-känsla, när man tycker att man förtjänar att bara lata sig (även om jag inte kan påstå att jag gjort något för att förtjäna en lat stund). Kanske att jag snart kan ta mig samman.

14.9.07

Mer tvättdramatik

Det här med gemensam tvättstuga kan ju leda till en del irritationsmoment och jobbigheter. Idag till exempel kom jag ner och tänkte kolla om det fanns någon ledig tid mellan 17-22 (vi har tre pass varje dag) och upptäckte att någon hade bokat in sig på ALLA TRE av dagens pass. Detta var förbjudet tidigare då det stog anslag om det, men nya hyresvärden har inte sagt något om det på sin nya fräscha lapp så jag vet inte. Hur som helst så tyckte jag det såg ut som att den sista av namnifyllningarna var lite utkluddad och eftersom jag hade 2-gångersregeln i bakhuvudet skrev jag i mitt namn där. När jag så kom ner för att tvätta hade personen vars namn stod på de andra tiderna helt resolut kryssat över mitt namn och skrivit i sitt namn med ett utropstecken bakom!

Jag kände mig väldigt irriterad, dels för att jag behövde tvätta och dels för att jag tycker att det är märkligt att tro att man kan ta upp en hel dag i ett hus med typ 12 lägenheter. Speciellt som de inte ens använde tvättmaskinen när jag var in och tittade för några timmar sen, utan de ville förmodligen bara ha torkrummet. Såna här saker känns å ena sidan inte värda att starta något bråk om, och å andra sidan kan jag bli sur på mig själv för att jag är för mesig för att konfrontera den här typen av grejer. Fast jag skrev en liten vänlig fråga på bokningslappen om vad det är för regler som gäller kring antal pass man får boka. Sen när jag kom upp så insåg jag att de ju inte kunde veta att jag hade uppfattat den minimala överkryssningen över deras namn som att de hade ångrat sig utan att de kanske trodde att jag hade varit helt fräck och bara ville sno en tid och att min fråga kanske uppfattades som väldigt bitchig - så därför var jag tvungen att springa ner igen och skriva en liten förklaring vid deras namn. Typiskt bökigt och nu är jag helt genomsvettig av all denna dramatik. Kunde inte hyresvärden ha förutspått det här och helt enkelt skrivit ut vad som gäller för den här tvättstugan?!

Hösten är verkligen här nu

Det är höststormar ute nu, håret blåser in i ansiktet och mina randiga fingervantar är ett måste. Jag vet inte om det bara är jag, men jag älskar att ha kjol på mig på hösten, det känns som något sådär Paris-trevligt med strumpbyxor och söta skor. Eller som Meg Ryan i Du har mail, det var också en film som kunde det där med att romantisera hösten. Det som vore bäst att äga just nu vore en snygg, mysig och varm stickad kofta som går att burra in sig i. Helt klart nästa inköp.

13.9.07

Sötast i släkten!

Vissa bilder är sådär riktigt svåra för att ljuset är märkligt eller helt enkelt dåligt. Här var det kvällsljus och dessutom gömde sig min lillkusin Josefin bakom en pelare så ljuset var riktigt kasst. I dylika fall fungerar det ofta bra att göra något helt annat med bilden, typ att lägga på en effekt som värmer upp och lyser upp. Här har jag använt min nya cross processing-händelse för att åstadkomma en söt, nästan vintage-effekt.

Nu kan det verka som att jag köper nya actions till Photoshop varje dag, men så är inte fallet. Jag hittade en som var väldigt billig och samtidigt innehöll många alternativ för den här typen av bearbetning. Man kan göra det här manuellt också genom att fixa och trixa med curves, den som vill kan läsa om det här. Tillbaka till bilden, jag älskar att hon ser så somrig ut. Jag kommer omedelbart att tänka på smultron, solsken, klarblå himmel och bad. Perfekt för oss sommarnostalgiker.

Min vackra fotomodell

Det här mixtrade jag med idag när jag för ett ögonblick försökte släpa mig upp ur misärträsket. Förutom min kära color pop har jag gjort pyttelite cross-processing här, vilket ger bilden en lite extra glamourös touch. Min kära syster har som synes världens vackraste ögon, även om de är lite extra färgiga här. Jag får lite Singoalla-känsla av den här bilden, and I like it.

Migrän, igen

Efter två dagar när jag försökt ta det lugnt och inte hetsa upp mig över allt jag har att göra så vaknade jag idag med hemsk migrän (måste vara åttonde gången på en månad). Jag har tillbringat hela dagen i soffan med ett täcke uppdraget till hakan eftersom jag dessutom haft lite frossa då och då. Det är svårt att säga vad som är det värsta med migrän - den dunkande och skärande huvudvärken som intensifieras vid minsta rörelse, eller det otäcka illamåendet. Eller kanske den dystra känslan av att man aldrig någonsin kommer att känna sig bra igen.

Eftersom inget brukar bli bättre av att man inte äter så tillbringade jag ungefär en timme på förmiddagen med att peta i mig frukost, om jag äter med småsmåsmå tuggor så går det ganska bra. Naturligtvis har jag inte orkat koncentrera mig på att läsa till seminariet imorgon, för att inte tala om tentan på onsdag, men ja... på något sätt får det gå ändå. Nu tillbaka till soffan igen.

12.9.07

Kameror att dregla över

Sen jag verkligen blivit fotografi-biten i sommar drömmer jag om en riktigt bra kamera. Det gör så enormt stor skillnad för hur bilderna blir. Igår var första gången som jag riktigt använde min vanliga kamera efter sommarens lyxkamera och det känns sorgligt att se resultatet. Visserligen blir bilderna mycket bättre med color pop-händelsen, men det går ändå inte att jämföra på samma dag.

Min absoluta drömkamera är en Canon EOS 5D. Objektivet ser lite mesigt ut på den här bilden, men den verkar ta enormt bra bilder och har en upplösning på 12,8 megapixlar. Priset är förstås en aning saftigt: enbart kamerahuset kostar 24 000 kr, med objektiv kostar den mellan 29-46 000 kr. Inte min prisklass, med andra ord!

Canon EOS 40D med 10,1 megapixlar är lite mer human mot plånboken, även om den inte precis är gratis heller. För enbart kamerahuset får man betala 12 000 kr och 15 000 kr inklusive ett standardobjektiv. Fortfarande lite pricey men ändå inom räckhåll den dag jag får ett fast jobb och kan spara lite.
Den kamera som känns mest realistisk att köpa är heller ingen dålig sak. Det är en Pentax K10D som är nästan likadan som pappas Pentax K100D fast lite bättre. För 11 000 kr får man 10,2 megapixlar och ett standardobjektiv. Jag kom väldigt bra överens med pappas kamera och tycker att den tar bilder som är alldeles nog bra när det gäller färg, ljus, skärpa etc. Det här skulle vara en fantastisk kamera för mig fram till den dag jag blir professionell fotograf eller gifter mig rikt.

Bilder från Cyberphoto

Lugnare, idag

Idag känns det allmänt bättre än vad det gjorde igår, jag försöker smälta min nya avslappnade livsfilosofi. Trots att jag ägnade gårdagskvällen åt att slappna av och tänka om hade jag svårt att somna och fick till slut lägga mig på rygg och göra yoga-andning tills hela kroppen slappnade av och jag fokuserade på andningen istället för alla tankar som surrade runt i huvudet. Det är faktiskt ett väldigt bra knep när sömnen inte vill komma.

Den här dagen började med bönegruppsfrukost tillsammans med Elisabeth, vilket var väldigt skönt. Det är så bra att få lite perspektiv på sina tankar tillsammans med någon annan. Sen fick jag ett peppande mail från Linnéa också, som även det hjälpte mig att fokusera på andra saker än att stressa ihjäl sig med skolarbete. På det hela taget känner jag mig lugnare och mer harmonisk och idag ska jag göra både lite energigivande bollyrobics och lite avstressande yoga for dummies.

11.9.07

Lite stugnostalgi

Här kommer lite sommarnostalgi i form av foton från min lilla expedition till stugan i augusti, det här var för prick en månad sen idag. Det känns väldigt långt bort om man säger så, men eftersom jag tog en liten fotopromenad runt kvarteret och fotade höstlöv i eftermiddagssolen så känns det ganska ok ändå.

Utsikt från köksfönstret.

Morfars gamla rakgrejer.

En underbar gammal tallrik: Bimbo, från Rörstrand.

Jag älskar stugdörren med den vackra, lite flagnade färgen, det hamrade handtaget och dörrspeglarna.

Ett gammalt fiskenät som hänger vid fönstret i bodan.

Min matsäck bestod av en termos kaffe, en flaska mjölk och ett halvt paket smultronkex.

För att undvika magkatarr

Det har inte gått så bra att plugga idag, jag har mest känt mig upp uppstressad och haft det ena sjukdomssymptomet efter det andra (alla är stressrelaterade). Kursböckerna är så himla svåra att kunna överblicka, det är som att innehållet bara flyter ihop till en lång räcka av akademiskt fikonspråk. Efter att ha tittat igenom en sammanfattning jag fick av Daniel, samt ögnat igenom ett dokument med gamla tentafrågor känner jag mig ännu mer modstulen eftersom alltsammans känns så oerhört svårt. Det kommer att vara en tenta på tre böcker och varje bok får en fråga. För att kunna pricka in rätt svar på den enda frågan så måste jag ändå lära mig vad ca 20 teoretiker har att säga, vad som är deras fokus, hur de definierar didaktik och lärande, samt en hel massa modeller. Och allt detta på TVÅ veckor! Samtidigt med detta ska vi ju också fundera på vilka områden vi vill utveckla under vår sista praktik och skriva ihop ett dokument kring detta, som hela tiden hänvisar till kurslitteraturen. Jag tycker att det är alldeles för tuffa krav helt enkelt.

Jag pratade lite med mamma nyss och efter att ha tänkt lite på det hon sa så kunde jag ta till mig det hela lite mer. Hon påpekade att det trots allt inte handlar om liv och död, utan i det stora perspektivet så är det en tenta och det värsta som kan hända är att jag misslyckas och får göra om den. Nu är det inte så att jag planerar för att inte klara tentan och det vore förstås skönast om jag kunde göra bort det hela nu, men samtidigt så är en misslyckad tenta på 6,5 år kanske inte hela världen. Min fina klasskompis Eva som blev mamma för andra gången i slutet av våren sa något klokt också häromdagen. Hon tänkte inte göra praktiken som snart kommer utan vara hemma lite och sen slutföra de saker hon behöver under våren. Man måste leva lite också, sa hon, och även om det kan verka som ett banalt påstående så är det ju helt sant. Det är så lätt att uppslukas i att man ska göra allting på vissa sätt, vilket leder till att ens liv blir uppslukat av universitetens sätt att organisera sina utbildningar när det snarare borde vara så att skola, jobb och annat passas in i ens eget liv. Alltså ska jag försöka släppa kontrollen lite, andas, njuta av hösten och känna mig nöjd med att ha presterat mitt bästa varje dag. Förr eller senare kommer det att räcka.

10.9.07

Bollyrobics - den nya träningsformen!

Sådär. nu har jag precis tränat på olika sätt i nästan 1,5 timmar! Förutom lite nya yoga- och pilatesvideos har jag införskaffat det bästa av allt: Bollyrobics. Det är alltså en dansträning i samma anda som danserna i de populära Bollywoodfilmerna. Jag kan avslöja att jag drog ner persiennerna bakom datorn innan jag började med detta företag, eftersom jag inte direkt är den mest dansanta av alla människor. Filmen var 1,42 men varje pass är på 35 minuter med uppvärmning och nedvarvning, så det är helt perfekt. Det var ganska pedagogiskt, men ändå inget man på en gång får till - vilket väl är lite av utmaningen. Här nedan får ni några snapshots på tidernas snyggaste träningsvideo. Jag tycker det gudomligt strålande ljuset är den bästa effekten. Samlat betyg: roligt, lagom svettigt och mycket höft- och slöjsvingning.





Skolångest igen

Just nu känner jag mig sådär fullständigt urvriden till kropp och själ. Skolan har ju dragit igång med en rivstart av sällan skådade mått och på 12 dagar ska vi läsa tre böcker där den svåraste är otroligt komplicerad och kräver massor av tid för att förstå. Dessutom ska vi fundera över vad vi vill utveckla på vår praktik som börjar dagen efter tentan och hinna skriva ett VFU-kontrakt där vi ger teoretisk bakgrund till våra mål och dessutom bryter ner dem till konkreta saker vi vill göra. På något sätt känns det som att uppgiftsberget bara växer och växer och jag har dessutom hunnit glömma allt från den svåra boken jag läste förra veckan.

Utöver detta ska jag gå på en anställningsintervju samma dag som tentan så jag måste förbereda mig inför det också, typ skriva en ansökan som jag ska ta med mig och diverse andra saker. Sen vill man ju gärna hinna fundera lite på vad man ska säga på intervjun också. Som en extra bonus hade jag lovat att skriva en artikel till en liten tidning också som jag trodde att jag hade till slutet av månaden på mig att göra, men idag fick jag ett mail där tjejen på tidningen frågade om jag kunde ha den klar till slutet av veckan. Jag tror att det uppstod någon typ av förvirring kring datumet, men här kände jag att jag var tvungen att säga nej eftersom jag faktiskt måste prioritera min egen skolgång framför ideella åtaganden. Trots att jag är nöjd att jag kunde begränsa de åtaganden jag har fram till tentan så känner jag ändå lite dåligt samvete över det hela och lovade att försöka skriva klart den torsdag-fredag nästa vecka, vilket kommer att bli nog så jobbigt för mig då jag ska slutföra mitt VFU-kontrakt då samtidigt som jag har mina första dagar på praktiken (vilket alltid är uttröttande) och då ska försöka etablera någon slags struktur på det hela. Ska det dåliga samvetet och det här med att sätta sig själv i sista rummet för att passa in allt annat som måste in aldrig lyckas få ett slut?

Vardagshjältar och det fina med att hjälpas åt

Den här vackra blombuketten går till Malin och Daniel som förutom att de underhöll mig med Cluedo också hjälpte till att laga punkteringen på min cykel. Jag kan säga så mycket som att det inte är första gången Malin är involverad i mitt bakdäck och att det är lika uppskattat varje gång.

Det är fint ändå det här med hjälpsamhet. När man nu inte har lyckats pricka in alla livets nödvändigheter i form av egenskaper och ägodelar så kan man bytlåna lite. Jag fick lite cykelreparation idag och nästa vecka eller snart åtminstone så ska jag permanenta Malins hår. Jag kan Photoshop och att fixa och trixa med deras bröllopsbilder, medan jag inte har någon bil för att köpa symaskin med - det har däremot Daniel och nu kan han och Malin komma hit och sy gardiner när de vill. Praktiskt och trevligt och liksom fint.

PS. Vi upptäckte något hemskt kul när vi skulle ta ut slangen ur däcket. Min lilla lagning i våras hade klistrat fast sig på något sätt och sen hade jag väl pumpat mer efter det, vilket hade lett till att slangen låg fullkomligt hoptjorvad på ett ställe, jag har aldrig sett något liknande faktiskt.

9.9.07

Cluedo och frågan om system

Nu har jag för första gången i livet spelat Cluedo och det är absolut inte den sista. Jag är ju allmänt förtjust i mordgåtor så det här passade mig perfekt. Det jag inte är bra på är strategi och att vara ful och lurig i spel, men det är något jag får öva på helt enkelt. Vi körde tre omgångar och jag vann en av dem efter bara sju drag, fast då var det lite tur också att jag råkade hamna i rätt rum. Sista omgången blev det mer komplicerat men samtidigt roligare eftersom man kunde börja sluta sig till fler och fler saker.

Det roligaste var att jämföra system efter vi hade spelat färdigt. Alla tre tyckte att deras eget system var det bästa, medan jag tyckte att Malins och Daniels verkade väldigt komplicerade och svåra att hålla rätt på. Mitt gav mig mycket, om än inte all, information samtidigt som det var enkelt och estetiskt och framför allt hanterbart. Det finns ju alltid en risk att systemet är så komplicerat att man inte klarar av att hålla reda på allt på de minimala lapparna, och att man dessutom glömmer bort att njuta av spelet. Trots allt är ju själva poängen med sällskapsspel att man ska göra trevliga och sällskapliga saker tillsammans, inte att vara totalt försjunken i att skapa ett vattentätt system. Men det är kanske o-tävlingsmänniskan i mig som talar.

Bollyrobics och Goddess workout

Igår surfade jag runt och undersökte området träningsvideos. Jag tänker mig att det vore rätt schysst att ha en bra träningsvideo som innehåller konditionsträning och kul dans och sånt. Sen gammalt har jag ju Winsor Pilates som är superbra, men jag var som sagt sugen på något mer fartigt.

Det var en helt ny värld som öppnade sig, kan jag lova. Det första jag hittade på Amazon var Bollyrobics - dance workout, en video där man lär sig dansa som de indiska Bollywoodstjärnorna gör i sina filmer. Låter inte det fantastiskt kul?! Jag kommer snart att rapportera om hur bra träningsprogram det är. Känner man för en riktigt hård (i mer än en bemärkelse) träning kanske denna video kan passa: "Bodybuilding - Thug workout - fitness from the streets". För min del gillar jag bäst "Goddess workout: Belly dance with veils with dolphina". Jag menar Goddess workout, kan det finnas något bättre?

Om mardrömmar, Heroes och tankens kraft

Det är väldigt sällan som jag drömmer mardrömmar men inatt hände det faktiskt. Det lustiga är att jag i två dagar tänkt att jag förmodligen kommer att få en mardröm snart och allt beror på serien Heroes. Jag har hela första säsongen hemma just nu och i fredags såg jag sju avsnitt på raken, igår blev det fyra. Det är inte det att jag egentligen tycker att serien är så himla bra, den är alldeles för otäck, mörk och dystopisk för min smak - men den är också otroligt beroendeframkallande. När jag väl har sett ett avsnitt så måste jag bara se nästa också. Personer med min typ av paranoia och mörkerrädsla borde verkligen inte tillåtas titta på program där folk kan dyka upp ur tomma intet eller förvandlas till andra människor, till sist känns det som att någon står och lurar bakom varje hörn.

Jag vet inte om det är självförvållat att man får mardrömmar när man tror att man ska få det, fast jag tror inte det. Det är nog min hjärnas sätt att hantera alla de där märkligheterna, även om min mardröm inte hade något som helst med innehållet i serien att göra. Men det är märkligt ändå, jag hörde någonstans helt nyligt att vissa delar av hjärnan inte kan skilja mellan vad som är verkligt och inte och att det är precis det som händer när man just vaknar upp och knappt vågar lämna sängen av rädsla för att bli överfallen. Å andra sidan är det samma del av hjärnan som man kan lura med positiva bilder och tankar som påverkar hela ens sätt att handla och gör att man reagerar bättre och mår bättre. Ett outforskat territorium att satsa lite energi på, låter det som.

8.9.07

En Gilmore Girls-dröm

Åh, titta vad man kan köpa! En box med alla Gilmore Girls-avsnitt och en massa söta extrasaker! Nog för att boxarna jag har är mer praktiska ur förvaringssynpunkt, men vem är inte svag för glamourösa förpackningar med 50-talsklänsla?

Bild från Amazon

Charmerande franskt om Christian Dior

Åh, jag såg just den finaste dokumentären ever, den handlade om modeskaparen Christian Dior. Det var lite som en svartvit variant av Amelie från Montmartre, tyckte jag - alla dokumentärer borde vara på franska! Alla samtida människor hade korta pager med rak lugg (till och med männen) och så är det det här med berättarröst också. Dessutom läste någon upp dagboksanteckningar/brev/memoarer gjorda av både Dior själv och en barndomsvän som jobbade hos honom, och båda var så väldigt poetiska och vackra. Christian Dior verkade helst av allt vilja leva ett lugnt liv på landet, men sen hans modehus blivit så framgångsrikt var han tvungen att försöka stå ut med larmet i staden. Som han uttryckte sig: jag hade drömt om ett litet modehus. Nu saknade jag det. Men utan rabalder ingen framgång.

Så var det alla underbara klänningar också. Det var nästan så att jag blev tårögd över hur otroligt vackra de var och särskilt med tanke på allt jobb som låg bakom. En intendent visade en klänning och gick igenom alla lager i kjolarna och hur den var sydd på ett så oerhört uttänkt och noggrannt sätt för att falla precis rätt och vara så vacker som möjligt.

Bild från Vam

Manne posar

En söt Mannebild är aldrig fel, här från när han höll på att bli invand med halsbandet. Se vilken vacker pose han intagit, tyvärr fick jag inte med fötterna på den här bilden eftersom han rör sig konstant men jag gillar bilden ändå.

Fransk bulldog är tydligen min grej

Jag gjorde ett test på Aftonbladet för att se vilken typ av hund som skulle passa mig (om jag någon gång skulle skaffa hund vill säga). Resultatet blev fransk bulldog och beskrivningen av den hundrasen passar roligt nog bitvis ganska väl in på mig själv.

"Den franske doggen är liten, kompakt och kraftfull. Den gillar uppmärksamhet och visar gärna upp vad den kan. En typisk familjehund som gärna går lugna promenader. Varma dagar ska motionen vara sparsam, då vill hunden helst bara ligga i solen en stund. Det är en familjehund och kan roa många för, enligt rasklubbens hemsida, har den ett lustigt sätt att bete sig. Den kallas hundarnas clown, enligt klubben. En smart och lättlärd typ, som kan vara ganska envis."

Bild och citat från Aftonbladet

7.9.07

En dag av akademisk triumf!

Idag har jag varit så duktig när det gäller skolarbetet att jag knappt kan tro det. Vi hade ett seminarium klockan 10-12 men sen satt jag och delar av gruppen kvar till klockan 15 för att arbeta klart med instuderingsfrågorna. Det är helt makalöst duktigt faktiskt. Jag måste säga att gårdagens ångest och känsla av total dumhet blivit betydligt mindre idag. Det är inte klokt så mycket mer man förstår när man sitter i grupp och arbetar med frågorna. Visserligen hade jag inte instuderingsfrågorna igår, men jag hade säkert inte tagit mig an dem själv. Det var skönt också att höra att de andra i gruppen kände precis samma ångst och dumhet som jag själv, det gjorde liksom allt lättare att veta att jag inte var ensam.

Vår gruppträff i sig var som ett dygdemönster när det gäller sociokulturellt lärande. Kunskapen anses finnas mellan människan och världen (typ) och det är genom att samtala och arbeta tillsammans som lärandet sker och det var precis så det fungerade idag. Genom att diskutera och hjälpa varanda att hitta rätt och genom att bygga på varandras resonemang så kunde vi förstå saker som tidigare verkade helt obegripliga. Detta, och det faktumt att jag faktiskt har gjort fem timmars pluggande idag och nu kan känna mig lugn och ledig inför helgen, känns helt otroligt underbart.

6.9.07

Moa hatar didaktisk metateori

Efter att ha ägnat drygt tre timmar åt att läsa en kursbok om didaktik känner jag mig inte bara uttröttad och uttråkad utan också frustrerad och trögtänkt. Sen tidigare kurser har jag haft en positiv bild av begreppet didaktik, det har varit de verktyg man använder för att skapa bra undervisningssituationer samt för att utvärdera dem. Vi har läst böcker som har kommit med många konkreta tips. Även om de aldrig egentligen sagt så mycket om direkta metoder så har de ändå visat på sätt att tänka och frågor att ställa sig själv kring undervisning som varit mycket bra att utgå ifrån vid den egna lektionsplaneringen.

Boken vi läser nu däremot gör inget av ovanstående. I 150 sidor har diverse forskare babblat på om hur livsviktigt det är med didaktik, allt som didaktik inte är, de centrala frågorna (som innebar ytterligare en nivå av obegriplighet) etc. etc. Och allt har varit på en nivå som varit så abstrakt och teoretiskt avancerad att jag känner mig svimfärdig. En typisk mening lyder: "Med ett kritiskt pragmatiskt förhållningssätt relateras de läroplanshistoriska analyserna och textanalyserna till en attityd som innebär ett sökande efter kriterier för värdering av undervisningspraktik (jfr Enlund & Säfström 1994)." Det är såna där typiska akademiska uttryck som inte egentligen säger något - åtminstone kan jag inte få ut någon som helst mening ur det - vilket är lite ironiskt eftersom titeln på just den där artikeln var "Undervisningen som meningserbjudande". Suck.

Härliga höst

Idag är det alldeles underbart höstväder i Umeå. Solen lyser från en vackert blå himmel och molnen är sådär gulligt bomullslika. Eftersom jag fick punktering på vägen till skolan var jag tvungen att promenera hem, men det gjorde liksom inget då det var så härligt ute. Ett tillhörande höstfenomen är stormarna och idag var de i full gång. De känns sådär härligt upplivande samtidigt som de för med sig svårigheter i form av hår fulla ansiktet, samt sand i munnen och även då och då i linserna. Men ändå, det är något så underbart med den här tiden på året då solen tycks skina mycket klarare än på sommaren och färgerna är liksom finare också. Toppen helt enkelt!

Domkyrkan i Luleå

Här är några foton jag tog på domkyrkan i Luleå när jag var ute på min ytterst produktiva fotopromenad i sommar. Det är så fascinerande, för jag har gått förbi den kyrkan en hel del gånger och tänkt att den väl visst är fin, men jag har liksom inte verkligen tittat på detaljerna. Det gjorde jag lite mer den här gången och hittade underbara fönster och pelare. Dessutom tycker jag det är lite fascinerande att det faktiskt finns något sådär pampigt i Luleå, det känns fint att vi får ha något lite pampigt och historiskt där åtminstone.



5.9.07

En glimt av effektivitet

Jag känner mig förbluffad över min effektivitet just nu. Förutom att jag faktiskt läste ett helt kapitel i en ganska mastig skolbok igår så tvingade jag också iväg mig själv på en långpromenad. Det är ju alltid så att när jag väl kommer ut så är det jätteskönt att verkligen få sträcka ut benen och komma in i den där bra rytmen (som jag försökte förklara för en kompis igår). Dessutom har jag tvättat och ringt på ett extrajobb som språklärare. Det kan knappast bli mer duktigt än så. Nu ska jag klippa en kompis och sen är det de övriga 6 kapitlen av boken "Didaktik: teori, reflektion och praktik" som gäller.

4.9.07

Praktikfrågan är redan löst

Dagens positiva sak (ja, jag försöker verkligen bli bra på att tänka positivt just nu som ni märker) är att jag just såg på valwebben att jag har hamnat på samma skola och med samma handledare som förra gången. Detta är ju toppen eftersom jag trivdes väldigt bra där, plus att jag får bättre kontinuitet i praktikarbetet och dessutom är platsen i Umeå på bekvämt cykelavstånd. Som en extra bonus fick jag reda på platsen två veckor i förväg, något som inte hänt tidigare - de två senaste gångerna fick jag ju reda på var jag skulle vara först någon dag i förväg.

Det här med att ha samma handledare är bra också eftersom vi inför den här praktiken ska skriva ett VFU-kontrakt, som egentligen är en slags handlingsplan för vilka saker vi vill arbeta med på praktiken, vad vi kan och vad vi behöver bli bättre på. Detta kontrakt ska man diskutera med sin universitetslärare, men också med sin handledare och då känns det förstås praktiskt att hon känner mig och vet vad jag behöver arbeta mer med. Underbart att saker löser sig innan jag ens hunnit börja oroa mig för dem!

Den usla a-kassan, igen

Finns det något man älskar mer än att fylla i ändlösa papper helt i onödan? Jag fick just veta av min framtida a-kassa AEA att man inte alls kan gå med där som student (vilket en handläggare sa till mig att man kan göra), och dessutom är det inte datumet man skriver under ansökan med som räknas utan att man jobbar 17 tim/v precis det datumet de får in ens ansökan. Alltså kan jag i alla fall inte komma in i a-kassan förrän tidigast i januari, om jag inte får ett massivt extrajobb innan dess. Jag avskyr verkligen byråkrati, men det känns som att man verkligen måste gå med i a-kassan när allt nu är så osäkert på arbetsmarknaden.

3.9.07

Drama i tre akter

Det blev en dramatisk dag det här, det hände två lyckosamma saker och en dålig. Efter lektionen beslutade vi oss för att kopiera en av böckerna som ska vara läst till på fredag och som verkade mest komplicerad. Den var dyr samtidigt som det inte var så många sidor så vi lånade ett bokat exemplar och snabbkopierade och fick alltsammans för en sjättedel av priset. Mycket bra för mig som lever väldigt knapert nu då jag inte har några CSN-pengar kvar.

Den dåliga saken var att jag började störtblöda näsblod när jag kom fram till Ålidhems centrum. Jag hade känt att jag helt plötsligt kände mig väldigt snuvig på vägen dit, men det var först när jag kom fram som jag upptäckte att det forsade blod. Som tur var stod jag precis bredvid pantavdelningen och där hade de en hållare med hushållspapper. Dock kändes det helt idiotiskt att stå där och trycka papper mot näsan, speciellt som det aldrig ville sluta blöda. Till sist proppade jag näsan full av papper och gjorde en snabbhandling. Jag kände mig väldigt obekväm med en bollformad näsa, men jag orkade ju inte först åka hem och sen åka tillbaka när näsblodet slutat.

Den andra bra saken då: när jag kom hem såg jag att jag fått ett brev med min vanliga dubbel-trisslott från tv-panelen jag är med i. Den här gången var det 10 gånger vinsten och jag skrapade först fram tre stycken 50 kr och sen tre stycken 25 kr, så sammanlagt vann jag 750 kronor vilket inte kändes helt fy skam just nu! På det hela taget var det alltså en bra dag och nu ska jag tillåta mig själv att mysa lite, det är inte bra att rivstarta allt för mycket.

Puh, första skoldagen är över

Idag var det första dagen på CK3:an och som vanligt var allt i fullständigt kaos. Jag hade tittat på schemat och antagit att jag skulle höra till gruppen Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen eftersom min ämneskombination är svenska och media, men så var naturligtvis inte fallet. Jag och några andra var med på det uppropet men gick sen över till Pedagogikavdelningens upprop, och på de listorna fanns mina klasskompisar med dock inte jag. Nu blev jag registrerad här, men fick senare veta att jag hade blivit uppropad i gruppen som hörde till Matematik- och fysik-institutionen. Mycket förvirrande alltsammans, precis som väntat.

Tanken är väl att det ska vara samma kurs på alla institutioner, men jag tror ändå att det kommer att vara en hel del skillnader och därför känns det bättre att åtminstone hamna lite rätt. Varje storgrupp blev sen indelad i mindre grupper och på eftermiddagen har vi träffat vår grupplärare och fått ytterligare en introduktion till kursen, samt hjälp att uttyda schemat (något som ofta är helt onödigt, men på grund av schemats oläslighet i det här fallet essentiellt). Min grupplärare verkar väldigt gullig och hjälpsam och hon skulle ge oss massor av instuderingsfrågor och poängterade att hon fanns här för att stödja oss med kursen. Dessutom var schemat inte heller så förfärligt som vi trodde på förmiddagen, när alla mikrogruppsindelningar var gjorda och andra gruppers lektioner strukna så såg schemat ut ungefär som vanligt på lärarprogrammet och det känns förstås betryggande och bra. Visserligen har vi en tenta på onsdag om två veckor som verkar vara hyfsat omfattande, men vi har åtminstone en del tid att läsa in oss på det vi behöver så jag känner mig nöjd med dagens bestyr.

2.9.07

En lätt ålderskris

Igår tittade jag på Studio Sumo i SVT, sportmagasinet som pratar om allt som händer i Friidrotts-VM. Förutom ingående analyser och spekulationer kring avklarade och ogjorda grenar hade de ett reportage om den gyllene årgången 1982. De visade upp säkert tio sportstjärnor som alla var födda detta år och som hade lyckats väldigt bra. Nu känns det inte som någon datummagi det här, snarare är det förmodligen en ganska stor chans att 25-åriga sportstjärnor är på topp och nästa VM är det väl 84:orna som gör bra ifrån sig. Det var dock inte det som var poängen med mitt inlägg.

Sen födseln är man ju väldigt indoktrinerad kring det här med vilket år man är född och man har alltid hängt mest med såna som är av samma årgång som en själv eftersom man gick i samma klass etc. etc. Nu när jag hörde att 82:orna var briljanta och såg bilder på stjärnor som jag skulle gissa var minst 28 år gamla så fick jag en liten ofrivillig ålderskris. Personer som är framstående på olika sätt har ju liksom alltid varit flera eller åtminstone något år äldre än en själv. Men nu är det plötsligt jag som är äldre, min årskull är liksom lite passé. Som jag sa till Anna så insåg jag att det är alldeles för sent för mig att bli höjdhoppsstjärna - även om just det aldrig känts som min främsta dröm. Men det handlar liksom snarare om möjligheten att bli det än en ren och skär önskan. Turligt nog kan jag ändå trösta mig med att 26 år inte är speciellt gammalt i andra branscher än elitidrottens och möjligen fotomodellandets. Så det är ganska ok ändå.

Bra söndag och Luleåfoton

Idag har jag förutom att lata mig även redigerat bilder, diskat, städat och bakat bröd. Jag lyckades även pricka in att se K-special som handlade om Morden i Midsomer och det var hur kul som helst. En vanlig, trevlig, lagom effektiv och samtidigt avslappnad söndag alltså. Här kommer några foton från min stadspromenad i Luleå i början av augusti. Jag gillar särskilt det gula garaget med fönstret som ser ut som apelsinklyftor.




Kanske du gillar:

Related Posts with Thumbnails