Miss Marples värld, ett under av snygghet

Förra veckan fick jag hem min Miss Marple-box med de två första säsongerna och jag har redan sett flera av filmerna. De är så sanslöst snygga att man kan få dåndimpen bara av det. Här är några exempel på fantastiskt 50-talssnitt plus en alldeles underbar trädgårdsbild. Det här måste för övrigt vara det ideala stället att bo på, bortsett från att jag trivs väldigt bra i stan så drömmer jag om att få bo på ett sånt här ställe med massor av trädgårdar och charm.

Ett brittiskt gods är inget man tackar nej till...

För länge sen när jag såg filmen Atonement med Keira Knightley så förundrades jag över snyggheten och det underbara ljuset. Jag tog en massa snapshots ur filmen men kom mig inte för att posta dem förrän nu. Titta och njut av alla vyer ur det brittiska överklasshemmet...

Glamourösa girls

Idag såg jag en trailer till nya Sex and the city-filmen och det verkar mycket spännande. Numer går man ju så sällan på bio, men det vore kul att samla ihop några tjejkompisar, fiffa till sig och ha en riktigt glamourös kväll.

Foto från Realone

Den gröna klänningen

För någon månad sen såg jag filmen Atonement med Keira Knightley och även om jag hemskt gärna ville tycka om den så blev jag inte överförtjust i själva historien och karaktärerna. Däremot älskade jag kläderna, miljön de spelade in filmen i (både de underbara rummen och de fantastiska trädgårdarna) och fotot var också helt makalöst, alla rum badade i ljus så att det blev en otroligt luftig känsla. Här är några bilder från filmen, främst på Keira i den underbara klänning som blivit utsedd till tidernas vackraste filmklänning men även några andra mästerverk.

Anne på Grönkulla

Ikväll var jag och fikade hos min kompis Elina, vilket förstås var väldigt trevligt. Vi drack ett underbart gott te som heter Varma kyssar, det har lite citrus i sig men något annat odefinierbart också. Det måste jag i alla fall köpa snarast. Jag upptäckte också att hon hade en DVD-box med Anne på Grönkulla-filmerna. Jag gillade verkligen den serien när den gick på tv för länge sen och jag är otroligt sugen på underbara miniserier just nu, så jag blev alldeles lycklig när jag fick låna den. Nu vankas det gammeldags mys och romantik i några dagar framöver...

Bild från Cdon.com

Like sand through the hourglass...

John och Doc (Marlena)

Jag snubblade nyss in på något så underhållande som en Days of our lives-blogg. Det måste väl ändå vara världens mest galna såpa. Serien har något otäckt över sig som jag tror beror på två saker: 1) det är aldrig någonsin dagsljus i serien - inte ens när de är utomhus - vilket skapar en rätt creepy känsla och 2) inga skådespelare blir någonsin äldre, de ser bara lite mer... uppsträckta ut. Året efter gymnasiet när jag jobbade på posten och alltid var hemma på förmiddagarna brukade jag ibland fastna framför serien medan jag åt frukost/lunch (den gick i repris på morgonen och nytt avsnitt vid lunch) och det var ju precis sådär smaskigt som man kan tänka sig. Alla händelser är utdragna över minst 10 avsnitt och det finns ständigt galna komplotter pyrande överallt. Som exempel, se bloggen - jag följer inte serien nu men en karaktär verkar ligga i ett bad över fem avsnitt och man får fundera över om han är död eller inte!

Min favoritscen är nog ändå när Marlena blev tillfångatagen av den elake Stefano och placerad i en stor gyllene bur som var inredd som ett rum (!). John som vid den tidpunkten var präst (men som numer inte är präst, och dessutom verkar ha ändrat personlighet och dessutom gift sig med Marlena) sökte efter henne och använde någon slags märkligt virtual reality redskap, ett par stora glasögon han hade på sig som gjorde att han kunde se henne. Hon stod i sin bur och utropade med klagande röst "John, John" och han stod med utsträckta armar och sin fula cyklop och sa med sin hesa basröst "Doc, Doc" (vilket han kallade henne eftersom hon var doktor). Denna dialog upprepades under ett halvt avsnitt, de bara klippte in dessa karaktärer som omväxlande sa "John, John" - "Doc, Doc". Det var som ni förstår otroligt känsloladdat!

Bild från The Guardian

Scarlett O'Hara

Efter att ha känt mig helt utmattad och bara allmänt less i några dagar så hade jag en härlig gårdagskväll. Jag var hemma själv och med lite godis som sällskap såg jag en av mina julklappsfilmer, nämligen Borta med vinden-uppföljaren Scarlett. Det är en miniserie baserad på en bok vid samma namn och som tar vid där Borta med vinden slutar. Jag har både läst boken och sett serien, men det är så länge sen att jag inte minns nästan något. Det var i alla fall perfekt underhållning en slapp lördagskväll, mycket dramatik och romantik - precis som sig bör. Vad jag inte mindes var hur lång den var, jag började titta vid 19-tiden och klockan var 1.30 innan jag var färdig.

Även om jag måste erkänna att jag snabbspolade lite medan hon satt i fängelse, felaktigt anklagad för mord, så var det helt klart värt det. Poängen med den här uppföljaren är ju att den slutar lyckligt där originalet inte gör det. Alla som har sett första filmen eller läst boken vet ju att Scarlett och Rhett är perfekta för varandra och här får de äntligen varandra, efter många om och men. När man suttit och bitit naglarna i 7 timmar är det härligt när Rhett sveper upp Scarlett i sin famn och de äntligen kysser varandra. Den romantiska scenen avslutas med att Scarlett säger: "You once said ' heaven help the man who really loves me'" och Rhett med eftertryck svarar: "Then heaven help me". Bättre än så blir det inte.

Bild från Amazon

Starstruck

På aftonbladets hemsida har de en puff för modesidan och tjejen som är med i reportaget är så otroligt lik Liv Tyler att jag verkligen trodde att det var hon från början. Miss Tyler måste för övrigt vara bland de vackraste människorna någonsin. En liten passus på lördagseftermiddagen, bara.

Bilder från eonline och aftonbladet

Mr Darcy, forever

Igår kväll när jag var hundvakt tittade jag på gamla favoriten Stolthet och fördom. Det var rätt länge sen jag såg den sist så det var fem ljuva timmar med countrydances, tedrickande, svaga nerver och så förstås romantik. Det här är verkligen den bästa miniserie jag vet, alla kategorier.

På tal om Stolthet och fördom och mr Darcy läste jag ett roligt citat: "Is it so wrong to demand a little romance in our dreary lives? As the UKTV poll establishes, 37 per cent of women would rather have a Darcy-type figure court them than a modern man. Modern men responded by saying that two thirds of them have never read a romantic novel in their lives."

Bild från BBC och citat från The Telegraph

Northanger Abbey

BBC:s filmatiseringar av Jane Austens romaner brukar vara underbara och så är även Northanger Abbey som jag nyss tittade på. Jag läste boken för tio år sen, men mindes inte direkt något av den nu så det hela var väldigt spännande. Det borde finnas en tv-kanal som bara visade kostymdraman, jag skulle stå först i kö för att skaffa den.

Bild från Amazon

Glamouröst värre

Två glamourösa bilder så här på lördagskvällen. Det är Rita Hayworth som kan konsten att posera.



Bilder från Smith och Allposters

Om jag vore läkare...

Jag gjorde nyss ett test på Aftonbladet för att utreda vem jag är i Grey's Anatomy. Inte helt oväntat så blev det Dr Izzie. Vi är kanske inte identiskt lika, men ändå ganska och med tanke på att de andra personerna är rätt speciella så är jag ändå nöjd.

Breakfast at Tiffany's

Här kommer några lovely bilder från Breakfast at Tiffany's, en ljuvlig liten film.

Vacker inledningsscen

Här äter hon frukost vid Tiffany's

Audrey-blicken, helt magisk

Filmen innehåller många dramatiska hattar

Party-time: Audrey röker en cigarett på världens längsta cigarettmunstycke

Min ögonmask är inte lika glamourös, måste jag erkänna. Dessutom har hon öronproppar med små tofsar på, det är bonuspoäng det.

Dramatisk rosa klänning

Harry Potters värld

Åh, jag läste precis att de håller på att bygga en Harry Potter-nöjespark i Florida. Det kommer att vara som i filmerna och man kan gå omkring i Hogsmeade och de andra speciella ställen som man bara kommer in i om man tillhör den magiska världen. Och vem skulle inte vilja göra det?

Diagon Alley, där man kan göra alla sina magiska ärenden.

Gringotts bank som sköts av små elaka troll, där man kan förvara sina galleons, sickles och knuts.

Ollivanders affär som säljer trollspön, jag älskar svängda, engelska butiksfasader.

En överblick över skolan Hogwarts som ligger vid en skotsk sjö och till vänster syns the quidditch field där de spelar sin speciella sport.

Familjen Weasleys magiska tält som från utsidan ser ut som ett litet, skabbigt tält men som på insidan mer efterliknar en bohemisk shejks ökentält.

Honeydukes godisaffär i den helt och hållet magiska byn Hogsmeade, en dröm för vilken sockerberoende som helst.


Mer av Hogsmeade.

En interiör från familjen Weasleys mysiga och aningen nedgångna hem.

Sound of Music: klänningar att dö för

Här kommer några bilder på de ljuvliga kläderna i Sound of Music. Baronessan är den som är mest stylish förstås, men även barnen har en del underbara klänningar.

Otrolig stylish dräkt med prickig knytblus.

Elegant och romantiskt med svischande kjol och blus - samt litet strassmycke i midjan.

Vacker rosa blus, men ännu mer läskande är den rosa lemonaden på bordet - vilken färg!

Balklänningar av rang, notera blombården på den högra.

Även barnens klänningar har snurrkjolar och flygande ärmar.

Vacker rosa och tyllig klänning.

Som har den perfekta snurrkjolen.