Några funderingar kring balans

Tiden går så snabbt numer och jag tycker att jag inte hinner någonting. Kanske beror det på att jag har för många saker på "vill/måste göra-listan" eller också är jag för ineffektiv, jag vet inte. Jag tror att livet är en slags balansgång där man måste hitta ett sätt att leva som fungerar för en själv. Faktiskt har jag börjat lära mig att jag inte kan jämföra mig med personer som tycks orka precis allt. Jag klarar inte av att göra för mycket och att ha för mycket inplanerat, då mår jag dåligt och blir utmattad.

Även om jag har insett hur jag är och har lättare att stå för det när folk tycker att jag borde göra fler saker eller orka mer så är det ändå svårt att hitta den rätta balansen i livet. Jobbet som lärare innebär att hjärnan jobbar mest jämt och det finns alltid mer planering som borde göras. Dessutom är varje dag som lärare ytterst intensiv då man stressar med trasslande kopiatorer, föräldrasamtal, kuratorverksamhet, konflikthantering - utöver undervisningen där man ska hinna se alla elever och hjälpa dem efter varje enskilt behov. Även om jag gillar mitt jobb och känner att det ger mycket att få hjälpa eleverna till kunskap så känner jag mig väldigt dränerad när jag kommer hem. Då har jag gett ut hur mycket som helst och det finns inte så mycket ork och energi kvar.

Med detta som bakgrund vill man dessutom hinna med sin relation, som ju är det viktigaste, men också vänner, intressen och hemmaprojekt. Det kan verkligen kännas som en svår ekvation att få nog vilotid, samtidigt som vi såklart vill prioritera vänner och andra roliga saker som ju också ger energi. Det är den balansen som jag försöker hitta, men jag har en känsla av att det är ett livsprojekt.