Jag kunde bara inte motstå den här bilden på den hungriga biljettautomaten.Bild från Share some candy, via Joanna Goddard
Jag kunde bara inte motstå den här bilden på den hungriga biljettautomaten.
Nu har jag hunnit redigera bilderna, men problemet är att skärmen på den stationära datorn inte är kalibrerad. Min känsla är bara att den är lite mörk och att jag därför kan råka göra bilderna för ljusa "i verkligheten" då jag ju automatiskt justerar efter att det ska se bra ut på skärmen. Laptopens skärm däremot är mycket ljusare än den stationära skärmen, lite ljusare än det blir när man framkallar en bild. Numer får jag alltså försöka chansa lite på vad som kan bli bra vid framkallning och det är något frustrerande. Det börjar bli dags att införskaffa en kalibreringsapparat.
Jag älskar den här typen av inglasade verandor/uterum/eller vad man nu vill kalla det. Ljuset är helt underbart och varför har man inte kommit på tanken att ha björkar inomhus? Visserligen är jag ju fortfarande förälskad i dessa ljushållare som är gjorda av björkar. Jag älskar färgskalan också med vitt och turkosa toner.





Det är något drömskt med motljusbilder. Här ett mycket romantiskt exempel.
Den här bilden är så oerhört vacker tycker jag. Det är så fint med element från naturen och mossan och kvistarna kontrasterar så vackert mot både ringarna och den vita klänningen.
Titta vilken glamourös hårdekoration! Så härligt med all rosa tyll, jag vill bara känna på den. Den vore perfekt till ett vintageinspirerat bröllop. Blir din för endast $225.
Från Cupcake Social
På hallväggen hängde vi upp dessa två tavlor. Den vänstra framkallade jag för snart ett år sedan, men den passade bra med den nya. Det blev en himla skillnad med lite tavlor i hallen, så jag är riktigt nöjd. Jag ska bara köpa en passepartout till den högra, jag fuskade och fäste fotot på ett tjockt, vitt papper men det funkar ju inte när den ska hänga bredvid en tavla som har en riktig passepartout.
Den här inramningen blev jag riktigt nöjd med. Jag har upptäckt att vissa bilder blir väldigt fina med vita ramar medan andra ser urvattnade ut. Detta foto med mörka färger i kanterna bröt av bra mot det vita.
Jag köpte nejlikor för några veckor sen som jag naturligtvis fotade och jag framkallade detta foto från den sessionen. Den fick en vit ram också, men jag glömde fota hur det blev, så ni får se den utan ram.
Det här är en gammal favorit. Jag köpte det här trycket för ett och ett halvt år sedan ungefär och det är från en konstnär vid namn Marc Johns. Texten lyder "Mrs Van der Woodsen was particularly fond of antlers". Marc Johns skapelser påminner ofta lite om Jan Stenmarks, som jag ju gillar skarpt. Jag skulle hemskt gärna ha bilden nedanför också, den tillhör liksom samma familj. Det roliga är också att han hittade namnen till bilderna i en namngenerator för överklassnamn - som på något vis hade att göra med Gossip Girl, därav namnet Van der Woodsen.
Den här bilden tycker jag är så fin. Mormor sitter på trappan och vem kvinnan är vet jag inte, men hon ser redig och husmoderlig ut.
Mormor värmer mat (i stugan tror jag). Notera raderna av fina Gevalia-burkar på hyllorna. Jag kan också säga att vi har kvar skärbrädan och, tror jag, även grytlapparna i stugan. Den roliga vispen längst till vänster på linan har jag tagit hand om.
Morfar är ute och strövar i Gammelstads kyrkby den 22 mars, 1959. Notera den vackra kameran, här är en bild jag tagit på den.
Mamma och min moster Kerstin på en filt. Kerstin är minstingen och jag gillar verkligen hennes lockiga lugg och den roliga minen.
Den här bilden är nästan min favorit av alla bilder. Det är mamma som sitter och leker med något. Den är så fint komponerad och ljuset i håret ger den ett sådant liv.
Jag tittade lite på gamla bilder här om dagen och en av dem var denna från innan jul. Vi tog aldrig riktigt några förlovningsbilder, vilket jag kan ångra. Men Martin såg till att vi fotade våra händer med ringarna i alla fall.
Den största utmaningen är att sy dragkedjor, tycker jag. Det är otroligt meckigt och dessutom lyckades jag förstås dra isär den så att jag fick kämpa ett bra tag med att peta på själva draggrejen igen. Som om inte allt detta vore nog gick inte bara en utan två nålar sönder - inom fem minuter från varandra. Eftersom det var den sista nålen av den rätta storleken så kan jag inte sy mer innan jag har varit på stan och köpt nya nålar. Turligt nog var den nästan klar när sista nålen gick sönder, så jag kunde handsy den sista lilla sömmen, det hade ju varit ytterst retfullt om den bara varit halvklar.
Nåväl, så här blev i alla fall slutresultatet. Trots alla missöden är jag nöjd med hur den blev. Bara man inte tittar allt för noga på alla sömmar så duger den alldeles utmärkt. Nu är det bara att slutföra kompiskuddarna, men det får bli några dagar bort när jag samlat ny kraft.
Vi är sugna på att köpa lite stilrena, snygga koppar och göra oss av med en del udda koppar. Muggen ovan har en så fin form. Ett annat alternativ är denna mugg från IKEA, synd bara att vi inte behöver faten.
Stilrena små skålar kan man ju sällan ha för många av.
På väggen in till köket skulle vi vilja ha en praktisk griffeltavla att skriva shoppinglistor och veckomenyer på. Denna är lite bred men annars fin.
Praktiska (?) tegrejer.
Numer använder man ju sällan sudd, men jag kan rekommendera Granits sudd. De är bra och gör i alla fall mig inspirerade att rita och teckna.
Det är ett lite speciellt projekt på grund av att fönstret sitter precis bredvid köksskåpet på ena sidan. Det går alltså inte att ha någon vanlig gardinstång, så de förra gardinerna var trädda på en träpinne som fästs med skruvögglor och spikar i fönsterlisten. Det var mycket som skulle klaffa för att det hela skulle bli bra, vilket är ett typiskt dåligt upplägg för mig som inte är sådär väldigt sömnadskunnig. Eller snarare så blir saker och ting sällan som jag tänker att de ska bli.
Jag mätte och tänkte noga innan och ritade till och med upp en ritning med alla mått och sömsmåner angivna. Jag mätte hur bred kanal det behövdes för att få igenom träpinnen och ägnade sen flera timmar åt att mäta, stryka, vika, sy, mäta igen, sticka mig på nålar, stryka, sy etc. När jag gjort klart kanalen testade jag turligt nog om pinnen skulle gå igenom - det gjorde den inte alls! Först kom jag på den briljanta idén att bara vända på steken och göra en bredare kanal nertill - tills jag insåg att mönstret då skulle bli upp och ner. Det slutade med att jag vek ner överkanten en gång till och nu har en dubbel kanal så att säga.
Den här veckan har varit en av de mer intensiva i mitt yrkesverksamma liv. Förutom att jag har haft fyra utvecklingssamtal så har det varit en massa andra grejer, så jag har känt mig helt slut. Dessutom börjar både eleverna och jag längta till sommarlovet, det är inte länge kvar nu!
Före: Ödsligt, tomt och grått.
Martin skurade balkongen ren från alger och annat otrevligt och det blev så mycket fräschare efteråt.
Jag å min sida planterade massvis av blommor. Det var riktigt svårt att uppskatta hur mycket blommor vi behövde. I slutänden hade vi köpt väldigt många så jag använde både de två zinkbaljorna vi köpte på IKEA och en massa andra krukor som vi hade i förrådet - plus en gammal pepparkaksburk.
Vi köpte minipenséer i flera olika färger.
Kryddväxter i form av basilika, oregano och persilja.
Och så blomstertobak, plus stjärnögon och tagetes. Tyvärr har jag ingen maffig efterbild på hur hela balkongen ser ut, för det är inte klart än. Dessutom insåg vi att det nog är för kallt för flera (elle alla) av blommorna att stå ute över natten, så just nu är vårt vardagsrum och kök väldigt blomstrande. Men om några veckor kommer en bild på slutresultatet.