Första dagen på jobbet

Jag har ju förresten börjat jobba idag också och det är alltid en upplevelse. Numer håller vi inte till i det lilla kontoret på Björkskatan utan på terminalen på Bergviken. Det funkar väl bra, men det var så skönt när det gick att cykla till jobbet på ca 5 minuter och att det var litet och mer mysigt. I år skulle jag dessutom byta område, till det där pappa bor faktiskt. Det är ju hemskt trevligt att bo här, men alla miljoner småvägar gör det till en utmaning att köra turen. Särskilt när den är lagd för att inte behöva vända efter varenda liten väg, det innebär att man ofta bara delar ut ett par brev på en gata och sen svänger in på en annan.

Det blir liksom ett mystiskt nät av svängar fram och tillbaka som känns helt omöligt att komma ihåg, men jag har ju en packlista att gå efter förstås även om den kan kännas nog så kryptisk. På den står saker som Truppvägen 2-4, 15-13, Trumslagarvägen 1 etc. fast inte just exakt så. Sen är det ofta så at gator byter namn mitt i, eller att husen liksom ligger på en gata fast har en annan adress. Det är mycket förvirrande alltsammans kan jag säga. Dessutom har jag i gammal vanlig ordning glömt mitt schema i Umeå, så jag visste inte ens när jag slutade idag. Turligt nog hade chefen satt upp alla scheman på en anslagstavla på väggen, så jag ska gå dit och kopiera imorgon. Jag känner mig lite nervös över att köra det här själv imorgon, idag har jag haft en kollega som suttit bredvid och pekat exakt hur jag ska köra samtidigt som han gett mig posten till varje brevlåda från en låda i knät, men imorgon måste jag klara det själv. Nåväl, det kan ju inte ta mer än lång tid, det är väl bara att tänka så.