I pappas trädgård finns det en buske av arten rosentry. På sommaren har den vackra, ljusrosa blommor och på hösten klarorange bär. Vi kom fram till Luleå på fredagskvällen och i vårt sovrum var persiennerna redan fördragna, men morgonen efter överraskades jag och Martin av att de här fina bärkvistarna stod i fönstret. Och i farmors gamla vas dessutom. Ett förtjusande stilleben, tyckte jag.
Ps. Visst är det alltid lite krångligt att böja ordet orange. Jag har läst att man även kan skriva orangea, men det ser så otympligt ut. Det får bli lite skillnad på uttal och utseende helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar