En sak som jag fick anledning att reflektera och skratta över idag var hur olika man pratar i olika situationer. Jag tog en promenad och pratade med Sofia på mobilen, då använder jag min helt vanliga "bland vänner"-röst som är ganska mörk och bara allmänt avslappnad. Vi fortsatte prata medan jag gick in och handlade lite också och sin vana trogen härmade Sofia hur jag pratade med personen i kassan. Fast den här gången gjorde hon det på ett så hysteriskt roligt sätt att jag fick anstränga mig maximalt för att inte börja gapskratta medan jag betalade.
Eftersom jag hade mössa och handsfree så såg ju ingen direkt att jag pratade i telefon och därmed hade det tett sig en aning märkligt om jag plötsligt förlorat fattningen. Det enda hon gjorde var egentligen att säga "hej" och andra fraser man använder med otroligt pipig röst, men det blev så roligt just för att jag vet att min "serviceröst" är så annorlunda jämfört med min normala. Mycket mer, ja serviceglad liksom. Jag lyckades hålla mig samlad tills jag gått ut från affären, men sen skrattade jag halva vägen hem. Jag vet inte om det är så mycket bättre att gå längs en cykelväg och skratta till synes för sig själv än att göra det i kassan på ICA, men på något sätt känns det mindre suspekt utomhus.
2 kommentarer:
It was hilarious! Jag har själv en väldigt behaglig service melodi när jag försöker smöra för jobb.
Haha, man vet hur en slipsten ska dras :)
Skicka en kommentar