Jag älskar kulturtanten Barbro Palm som introducerades i gårdagens julkalenderavsnitt, hon som är intendent på Vallebys museum. Nu har tavlan "En vilsen get i vår herres hage" blivit stulen och hon står på museets trappa och håller presskonferens iklädd sina kulturtantsglasögon, sitt kulturtantshalsband och sin psykedeliska men ändå kulturella dräkt. En reporter påpekar att det är deras dyraste tavla som blivit stulen, varpå hon svarar: "inte bara vår dyraste utan också vår vackraste. Sådana värderingar är visserligen empiriska omdömen". Det underbara tillägget är som en liten blinkning till alla kulturellt intresserade föräldrar som vet att konst inte definieras utifrån hur vackert det är utan genom att det blivit erkänt som konst av rätt personer. Bourdieu och what not. Jag anar dock att hon slits mellan sin önskan att vara kulturellt korrekt och sin genuina kärlek till konsten, då hon pendlar mellan att uttala sig känslomässigt och sedan påpekar hur hennes känslor kan styrkas genom empiriska studier:
Barbro: Här hängde den, "En vilsen get i vår herres hage", målad av van der Drücken 1782. Min favorittavla om jag får uttrycka mig så slarvigt... en sådan yttring som favorit kan kontrolleras med hjälp av korrespondanskriteriet.
Polismästaren: Vänta lite, nu hänger jag inte med.
Barbro: Det vill säga den kan jämföras med sinnesintryck av verkligheten.
Jag misstänker dock att museiintendentens lite kyliga yta är på väg att krackelera och att hon har hjärtat på rätt ställe. Vid tidpunkten för rånet var hon nämligen på skrattkurs!
2 kommentarer:
Årets julkalender är en fullträff. Tror det var DN:s recensent som skrev att den var som en barnens version på Morden i midsomer, vilket jag tycker är en bra jämförelse.
/Annika J.
Åh, ja det läste jag också. En mycket fin jämförelse!
Skicka en kommentar