17 going on 30

Det är lite kul det där med hur barn uppfattar ens ålder. När jag kom till min tvåa idag och stod i dörren och försökte få dem att ta av sig skridskor, längdåkningspjäxor och snöiga täckbyxor snabbare så frågade en av dem hur gammal jag var. Den första frågan borde ju vara vad jag heter, men eftersom de hade haft en fritidspedagog innan jag hann komma dit så visste de redan vad jag hette och ropade "Hej Moa" när jag kom gående från parkeringen. När jag sa att jag var 26 år sa en av killarna att han trodde jag var 17 år medan en av tjejerna hade trott att jag var 30 år. Den senare blev nertystad av någon annan som sa "men så får man ju inte säga". Det kändes ju bra att medelåldern på deras gissningar faktiskt låg under min egen ålder, det gäller att hitta det positiva i allt.