Jag längtar marken, jag längtar stenarna där barn jag lekt

En mycket trevlig kväll är snart till ända och jag längtar till sängen. Längtar verkligen. Jag har känt mig så himla trött den senaste tiden, nu när höstrusket verkligen har anlänt. Det är dags att försöka fokusera ännu mer på välmående, känner jag, att lyssna inåt. Så blev det äntligen lite kompispromenad igen, till och från stan med min kära Sofia.

Av någon anledning kom jag att tänka på en dikt av Verner von Heidenstam, så den får också komma med.

Ur Ensamhetens tankar

Jag längtar hem sen åtta långa år.
I själva sömnen har jag längtan känt.
Jag längtar hem. Jag läntar var jag går
- men ej till människor! Jag längtar marken,
jag längtar stenarna där barn jag lekt.