Kärlek till hyacinter

En annan slags hyacint, sorry kunde inte låta bli

Igår, under den senare delen av mitt migränanfall när det ändå började lätta lite, så låg jag i soffan och läste Northanger Abbey. Första gången jag läste den var på högstadiet när jag just bekantat mig med miss Austen och var eld och lågor över Stolthet och fördom. Då var jag inte så förtjust i Northanger Abbey, men nu kan jag förstå den på ett helt annat sätt och tycker faktiskt att den är både underhållande och bra. Det finns massor av underbara citat i den, men det här läste jag igår kväll. Det är en dialog som utspelar sig mellan hjälten och hjältinnan där den sistnämnda förklarar sin nyvunna kärlek för hyacinter.

"- Sådana vackra hyacinter! Jag har just lärt mig tycka om hyacinter.
- Och hur lär man sig det? - Av en slump eller genom övertalning?
- Er syster har lärt mig det, jag vet inte hur. Mrs allen har i många år ansträngt sig för att få mig att tycka om dem. Men jag har inte varit förtjust i dem förrän jag såg några på Milsom Street häromdagen. Jag är ganska ointresserad av blommor i vanliga fall."