Här är upplösningen av det rafflande citatet från igår. Marcel har talat om för sina föräldrar att han besökt onkel Adolphe samtidigt som denna underhöll en dambekant. Adolphe bad Marcel att inte säga något till föräldrarna, men av en något diffus anledning sammankopplad med tacksamhet gjorde han det ändå. Det blir här tydligt hur stor betydelse en liten huvudnick kan ha...
"Det kom till häftiga uppgörelser mellan min far, min morfar och honom, vilket jag indirekt fick reda på. Några dagar senare, då jag på gatan mötte onkel Adolphe, som åkte i en öppen vagn, greps jag av smärta, tacksamhet och samvetskval och skulle ha velat ge uttryck åt dessa känslor. Inför dessas oerhörda vidd tyckte jag att det skulle ha varit småaktigt att helt enkelt lyfta på hatten - detta kunde komma min onkel att tro att jag inte ansåg mig vara skyldig honom något annat än vanlig hövlighet. Jag bestämde mig för att avstå från denna otillräckliga gest och vände i stället bort huvudet. Min onkel trodde att jag fått order av mina föräldrar att inte hälsa på honom, något som han inte kunde förlåta dem, och när han dog många år senare hade ingen av oss någonsin återsett honom."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar