Det senaste dygnet har varit otroligt intensivt och det är så skönt att äntligen få slappna av. Jag åkte tåg från Falun till Gävle igår kväll och var tvungen att sitta på den enorma tågstationen i Gävle i två timmar och vänta på nattåget. Medan jag satt där helt ensam och pratade i telefon kom en närgången alkis fram och började prata. Som tur var lyckades jag styra iväg honom på ett vänligt men bestämt sätt genom att säga att jag var upptagen eftersom jag pratade i telefon. Miriam tyckte att jag pratade till honom ungefär som att han gick på dagis men det funkade så jag var nöjd. Sen i efterhand kom jag på att han eventuellt kan ha trott att jag pratade med honom eftersom jag hade handsfree till mobilen och han kanske inte såg den.
Därefter blev det lite dramatik när jag kom på tåget och min kupédörr var låst. Jag knackade på och bad någon släppa in mig, varpå en sur gubbe svarade att det var fullt i kupén och rådde mig att prata med någon konduktör. En viss "varför ska allt alltid hända mig"-känsla sänkte sig över mig, fast sen visade det sig att jag hade lyckats gå på fel vagn så allt var frid och fröjd. Man sover ju sällan speciellt bra på tåg, men jag lyckades skrapa ihop några timmar i alla fall även om jag säkert vaknade ungefär 200 gånger.
1 kommentar:
Det är inte första gången du tillbringar några timmar i väntrummet i stationen i Gävle.
+++
En som var med
Skicka en kommentar