En annan komisk detalj var när vi var på Maxi och handlade, då stod jag ganska nära bakom några småkillar vid godisvågen. Deras mamma ställde sig bredvid mig och sa något om att det var dags att de blev klara. Då vände sig den mindre av dem om och råkade av misstag svara mig något surt, istället för mamman som stod en meter åt andra hållet.
Jag tittade ner på den lilla 1,20:s-människan och log (för det var ett sånt där kul misstag) och då vände han sig skamset bort. Jag fortsatte småskratta och när han en sekund senare kikade tillbaka och såg att jag fortfarande tittade på honom så kläckte han ur sig ett "ursäkta mig". Som tur var hann jag i alla fall säga att det inte gjorde något, innan han pilade iväg.
2 kommentarer:
Jag tycker du är en snäll person med fint hjärta.
/Daniel
Du fångar alltid vardagens ögonblick så bra.
/Annika
Ååh, tack så mycket! Vad gulliga ni är :)
Skicka en kommentar