Jag läste en alldeles förtjusande sak i DN nyss, om det här med coffee-table books. Det används ju populärt även i svenskan för att beskriva de där estetiskt tilltalande böckerna som kan handla om lite allt möjligt men som alltid är fyllda av färgglada fotografier. Som en liten underhållande parentes kan tilläggas att artikelförfattaren skarpsinnigt beskriver att avsikten med dessa böcker naturligtvis är att låta läsaren njuta av innehållet, men i lika stor utsträckning att visa på ägarens förfinade smak.Det i artikeln som gjorde mig exalterad var dock avslöjandet att svenskan har ett mycket finare ord för dessa böcker än coffe-table books (eller det förfärligt trista soffbordsböcker), nämligen divansbordsalbum. Är det inte ljuvligt, så säg?
Bild från Knorr
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar