Nu börjar jag närma mig slutet av bokens 200 sidor (jag älskar att kunna läsa snabbt!) och har kommit till avsnittet som behandlar lärarnas yrkesetik och de olika dilemman man ställs inför. Helt plötsligt snubblade jag på något fantastiskt fint: ett utdrag ur "Skollärare-regler" från 1849. Där kan föjande paragrafer återfinnas:
"§ 10 En skollärare med takt och ordningssinne, men utan kärlek till barnen lyser som en måne.
§ 11 Men en skollärare med sann och lefvande kärlek till barnen lyser som solen, hvilken äfven värmer." Både poetiskt och sant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar