Det här med inlandet är en fascinerande historia. De tre dagar jag har varit här har varit ganska intensiva och samtidigt så motsäger naturen och mentaliteten stress. Det är helt otroligt vackert i Vilhelmina kan jag säga, samhället sluttar ner mot en stor sjö och överst har man den mest fantastiska utsikt det går att tänka sig. Och så pratar inlandsborna med alldeles charmerande dialekter också, jag tror jag har börjat ta efter lite "he" som i "he e ju" (det är ju), fast det försvinner nog när jag åker vidare till Luleå.
Jag kom hit i torsdagskväll och efter klassiskt kompismys både på kvällen och på fredag förmiddag åkte vi iväg till ett ungdomsläger på Örnäsudden utanför Sorsele där Kenneth skulle prata. Vi hade den stora turen att få bo hos hans kompis föräldrar och blev så fint omhändertagna och överösta med gott fika och smarriga middagar. Ungdomarna bodde i en gammal skola och när jag hörde allt de pysslat med så blev jag medveten om att jag sannerligen inte är en ungdom längre. Tänk bus och pladder och lekar hela natten lång och endast 1,5 timme sömn. Det känns inte så lockande längre måste jag säga. Nu är det dags för ännu mer kompismys med film, te, godis och förstås en fin vän. Livet är härligt, helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar