Lättstressad är bara förnamnet

Det är intressant ändå hur jobbiga stressgrejer påverkar en. Jag spenderade ju hela morgonen med att känna en lätt panik, stor frustration och enorm maktlöshet. När jag sen kom till skolan tyckte min handledare (som hon sa sen när jag berättade om eländet) att jag hade sett jagad och liksom irriterad ut. Jag tänker att jag har fokuserat om på något annat, men jag tror att jag är ganska genomskinlig ändå.

Dagens lektion var toppentrevlig, jag hade den helt själv och det var verkligen roligt. Eleverna höll på med ett montage i Photoshop så jag gick runt och hjälpte dem med att hitta bra filter till fotografier, hur man gör en pensel av en bild och med att visa hur ritstiftet fungerar. Det är ju väldigt lyxigt att få undervisa i något som man själv tycker är så kul, och så känns det så roligt när man faktiskt kan hjälpa eleverna med saker. Den känslan tröttnar jag aldrig på.

Hur slutade mitt ansökningskaos då? Ja, jag skyndade förbi Studentcentrum på vägen hem från praktiken och fick reda på att ansökningsdatumet flyttats fram till torsdag så jag kan andas ut nu. Fast stressen sitter fortfarande i måste jag säga, jag hade knappt någon matlust för att kroppen fortfarande är inne i något slags krisläge. Men jag köpte en Svensk Damtidning när jag handlade lite mat på vägen hem, så jag ska lägga mig i soffan och dricka te och läsa om förlovningen i det danska kungahuset ett tag. Det borde göra susen.