Nu har jag för första gången i livet spelat Cluedo och det är absolut inte den sista. Jag är ju allmänt förtjust i mordgåtor så det här passade mig perfekt. Det jag inte är bra på är strategi och att vara ful och lurig i spel, men det är något jag får öva på helt enkelt. Vi körde tre omgångar och jag vann en av dem efter bara sju drag, fast då var det lite tur också att jag råkade hamna i rätt rum. Sista omgången blev det mer komplicerat men samtidigt roligare eftersom man kunde börja sluta sig till fler och fler saker.
Det roligaste var att jämföra system efter vi hade spelat färdigt. Alla tre tyckte att deras eget system var det bästa, medan jag tyckte att Malins och Daniels verkade väldigt komplicerade och svåra att hålla rätt på. Mitt gav mig mycket, om än inte all, information samtidigt som det var enkelt och estetiskt och framför allt hanterbart. Det finns ju alltid en risk att systemet är så komplicerat att man inte klarar av att hålla reda på allt på de minimala lapparna, och att man dessutom glömmer bort att njuta av spelet. Trots allt är ju själva poängen med sällskapsspel att man ska göra trevliga och sällskapliga saker tillsammans, inte att vara totalt försjunken i att skapa ett vattentätt system. Men det är kanske o-tävlingsmänniskan i mig som talar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar