8.9.06

Jag ser numer allt i termer av utveckling och reflektion

Ytterligare en lång skoldag, fast den har på något sätt ändå gått väldigt fort. På förmiddagen var det röstföreläsning med en logoped, där fokus återigen låg på hur vi som lärare ska vårda våra röster. Logopeden tillhörde en av de där som verkligen kan tala inför en grupp på ett bra sätt, så de 90 minuterna formligen flög förbi. Efter lunch satt vi i en hörsal med ett sånt kallras från ventilationen att jag trots stängd jacka var iskall om näsa, händer, ben och fötter. Det var inte positivt för min begynnande förkylning, jag tror nämligen jag håller på att drabbas av en sån. Mina ögon är feberblanka, jag har hostat hela dagen och känner mig lite allmänt woozy. Så har jag lite värk i kroppen också, vilket aldrig är ett gott tecken. Jag hoppas, hoppas, hoppas att det bara är något tillfällig, jag klarar inte av att bli dunderförkyld igen! Så slutligen hade vi en lektion där vi diskuterade olika aspekter av läroplanen, mål och riktlinjer för det pedagogiska arbetet.

Det är lustigt, för till en början var jag väldigt negativt inställd till dessa lektioner, men nu har jag börjat tycka att det är ganska mysigt faktiskt. Det är rätt självklara saker vi säger, men det ger ändå något. I alla fall som idag när vi satt i grupper och diskuterade och slapp rabbla upp allt ytterligare en gång till hela klassen, sånt har jag fortfarande inte så stort tålamod med. Det var fler som också började fastna för den där typen av lärande, så snart kanske vi sitter och mysfikar medan vi pratar om självreflektionens vikt för att utvecklas som pedagog. Det tog bara två veckor innan jag var helt fast i flummighetens didaktik.

Inga kommentarer:

Kanske du gillar:

Related Posts with Thumbnails