Lockarna rasar

I'm bald! I'm bald! Eller nästan i alla fall. Jag pressade mig upp ur feberdimmorna så att min syster kunde klippa mig, för det här var sista dagen på länge som det skulle hinnas med. Jag har haft en massiv hårhjälm ett bra tag nu så hon tog rejält och ändrade hela vinkeln på klipplinjen så att det översta håret blev mycket mer uppklippt. Jämfört med det gamla känns det alltså som att det knappt är något hår kvar, men i spegeln ser det bra ut så jag går efter det. Jag måste ha blivit av med ett halvt kilo hår eller något, det känns väldigt lätt och fräscht. Dock blev jag väldigt utmattad av att sitta upp så länge, så nu är det dags för en sen lunch med tortellini intagen i min bästa vän soffan, där jag planerar att spendera resten av eftermiddagen...