Jag är hemskt förtjust i Bo Setterlinds dikter och här är den absoluta favoriten.
LIVETS GÅVA
O, Gud,
låt blodet åter strömma sommar
under vinterhuden.
Att leva,
är en gåva,
blott om du,
som allt förvandlar,
gör frisk förvåningsmorgon
av nattsvart ångest-is.
Tag våra vinterhänder, Gud, och värm dem,
värm dem i dina stora, milda, varma
sommarhänder!
(Bo Setterlind)
1 kommentar:
Här har du en kontring i form av Edit Södergran (på temat händer som byter värme):
Dagen svalnar mot kvällen
Drick värmen ur min hand,
min hand har samma blod som våren
Tag min hand, tag min vita arm,
tag mina smala axlars längtan
Det vore underligt att känna,
en enda natt, en natt som denna,
ditt tunga huvud mot mitt bröst
Skicka en kommentar