Jag måste bara pausera mitt idoga skrivande för att dela med mig av den här godbiten. Det handlar om problemen som kunde uppstå med småskolorna i Sverige under början av 1900-talet, de låg i glesbygden och det var mest kvinnliga lärare.
"Småskolorna byggdes många gånger mitt ute i skogen, så att de omkringliggande byarnas skolbarn skulle få lika lång skolväg. Småskollärarinnorna kunde få det svårt med isoleringen, med mörkrädslan och med efterhängsna friare. Problemet blev med tiden så stort att det blev föremål för upprepad behandling i riksdagen."
Sven G. Hartman, Lärares kunskap - traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria
2 kommentarer:
Haha! Så lovely.
Min gammelmoster Karin som dog i somras berättade en så rolig anekdot för oss (på sin otroligt speciella pitebondska) som gick ut på att när hon och hennes kusin (som var o-magerlagd...) skidrade till småskolan så fick Karin alltid se till att kusinen åkte efter henne. Jaha sa vi, så snällt, så du plogade upp spåret för henne? Nejnej sa hon, det var för att kusinen var så klumpig och alltid föll i backarna och på så sätt förstörde spåren. Hårda tider.
Haha, vilken charmerande historia! Visst är det underbart när den äldre generationen öppnar sina hemliga skåpar och skafferier och delar med sig av såna där helt fascinerande historier. Det känns alltid som att man borde teckna ner alla i en bok och spara till kommande släkten.
Skicka en kommentar